121007 Åsa här.

Nu är det en gång för alla bevisat att hundägare i allmänhet och goldenägare i synnerhet är fullständigt rubbade. I går på jaktprovet i Galtström gick jag en sväng i skogen med Affe för att klara av den långa väntan. Vi hittade kantareller och de måsta jag ju plocka. Som ansvarstagande hundägare har man alltid bajspåsar till hands. Snabbt fyllde jag de två påsarna. De lades försiktigt ner i ryggsäcken för att senare bäras till bilen. Efter provet skulle vi snabbt till bilen och på med täcke på jycken och in med ryggsäck o övrig packning. Då kom jag ihåg svampen. Fram med en filt i baksätet och med ett "pincettgrepp" om vardera påsen började jag skaka ut svampen på filten. Naturligtvis passerade en promenerande man förbi med uppspärrade ögon och såg mig tömma ur två välfyllda bajspåsar i baksätet på bilen. Småsprang förbi honom på väg till prisutdelningen. Ögonen var fortfarande lika stora...

120616 Åsa här.

Vi har ett förbannat grönsaksland. Jag menar inte svordomen "förbannat" utan att det vilar en förbannelse över vårt grönsaksland. Jag brukar så frilandsgurka, druvgurka, i det landet. Vill det sig väl så blir skörden otrolig! MEN! Ett år frös fröna bort, ett år ruttnade fröna av allt regnande, ett år dansade grannens ungtjurar runt i landet när plantorna kommit upp lite (för sent att så om) och nu har en järpe fattat tycke för landet... Fågelskrället tog sig ett jordbad eller vad man ska kalla det. Först trodde jag att det var en minitromb i landet av all jord som virvlade upp. Av med glasögonen och fram med kameran. Det visade sig vara en järpe, en tupp eftersom den var svart på hals och strupe. Dramatiken stegrades. En ung flicka med en ponny i släptåg promenerade förbi. Tuppen blev platt i landet. Strax bakom ponnyn kom en räv spatserande. Tuppskrället blev om möjligt ännu plattare. När han hämtat sig klev han lugnt upp och vaggade in i skogen. I morgon ska jag jävlas med tuppfan! Ska så fröna och lägga duk över hela landet! Om jag måste så ska jag sitta med en hårfön och hålla landet varmt så att fröna kan gro! Jag ska ha gurka till hösten! Tuppskrälle!

120520 Affe här.

Nu är röntgen och ögonlysning gjord. Ögon ua och höfter B. En armbåge visade måttliga pålagringar. Förbaskat att Affeman skulle bryta ett av benen i frambenet som valp! Inget att göra åt nu. Han kommer att få leva ett helt normalt liv för en golden - d v s träna jakt för fullt. Den träningen går framåt. Vi är klara för prov alldeles strax. Fina apporteringar, bra sök och hyfsade dirigeringar. Vattenarbete har vi inte börjat med ännu men jag ser ingen anledning till att det inte skulle fungera. Simmar gör han och om det behövs så får Ridde ställa upp som simkompis. Släpper apporten gör han inte förrän kommandot "loss" kommer. Nu väntar MH (slutet av juni) och funktionsbeskrivning på Attigårdenlägret i juli. 7 oktober ska vi delta i BPH. Ska bli kul att se vad de kloka har hittat på för slags beskrivning av icke brukshundar. Första officiella utställningen kommer till helgen. Då ska vi till Frösön (och frysa antar jag) och debutera i juniorklass. Till hösten är vi säkert kvalificerade att ställa ut i jaktklass. Bara Affeman blir 15 månader så. Som ni tvekar jag inte på att han kommer att klara jaktmeriten. Stor i truten? Jag? Nä, det är bara inte så lätt att vara ödmjuk när man vet att man har en så fantastiskt bra hund...

Man har varit på utställning. Man anses inte vara snygg. Man har bland annat lite för bred skalle. Naturligtvis är skallen bred! Där finns ju allt jag har lärt mig och även plats för allt jag kommer att lära mig. Nå´t smalt huvud har jag ingen nytta av. Skitväder var det i Frösön och inte fick jag använda det blöta vädret till att göra mig vackrare heller. Det fanns massor av ställen där jag kunnat ta mig ett lerbad men tror ni att jag fick det? Nädå, ligga stilla i tältet var vad som gällde. Fast det var faktiskt ganska skönt men det kommer jag inte att erkänna för matte någonsin. Jag sov som en stock! Lagom kallt och fritt från mygg. En halvsyster kom på besök och hon var snygg. Likaså hennes bror som jag såg på andra sidan ringen. Ja just det "ring". Den är kvadratisk. Nu är inte geometri min starka sida men några figurer kan jag hålla reda på. Det kan inte utställningsmänniskor. Nu ska jag hjälpa dem. Har därför inte tid att skriva så mycket mer, måste maila om en bra kurs för dem att gå. "Geometri för dummis"...

120516 Åsa här

Förstod att nå´t var på gång! Varför fotografering tidigt en lördag morgon? Jo, vi skulle ta "före och efter-bilder". Det där mitt mellan före och efter är inte det bästa vi vet precis. Men - vad gör man inte för att hålla matte på gott humör. Man får stå ut med att stå på trimbord och att det killas nå´t så vansinnigt när man ska klippas runt tassarna. Vad tycker ni - visst är vi fina? Särskilt mallig var jag (Ridde) som synes. Vi hörs!

120331 Ridde här

120301 Modprov i Kovlandsskogen

120121 Affe här

Tro nu inte att inget har hänt här i Kovland. Tvärtom. Jag har utvecklat ett stort intresse för elektronik. Främst då fjärrkontroller. 3 st har jag testat. Funkar inge bra. Povade då att göra som husse o matte - använda glasögon. 2 olika har jag testat men inte f-n fick jag in Cesar Millan på TV för det! Skitglasögon! Skitfjärrkontroller! Fast husse o matte var nåååågot upprörda när de såg hur jag hanterat grejorna. Vaddå trasiga? Dom fungerade ju inte till att börja med! Nya fjärrar är inköpta och nya glasögon på gång. Ska testa med dom när jag får möjlighet.

Annars så har jag börjat i simskola. Första gången spretade jag med benen och ville INTE gå ner i bassängen. Men man blev övermannad. Man var tvungen att iklädd sele och flytväst utsättas för denna prövning. Gång två gick bättre. Då slapp jag linan som hindrade mig från att speeda tvärs över bassängen och då kunde jag simma bättre. Ni må tro att alla kärringar skrek när jag greppade apporten i vattnet. Som om det skulle vara märvärdigt. Man är väl vattenapportör. Har hört att vi ska på simskola en gång i veckan framöver. Tänker inte protestera för egentligen var det rätt kul. Men inte är det klädsamt med flytväst.

Anmäld till jaktkurs är man också. Gäller bara att snön försvinner. Som synes har jag fullt upp. Tränar på torsdagar med några snygga svart retrievers och med gyllenpälsar på söndagar. Det plus simskolan på tisdagar gör att man är i fint trim. Önskar man kunde säga detsamma om matte o husse... Vi hörs!

120101 Kovlandstrojkan genom Affe här

Här har det varit underligt må ni tro! På julaftonen fick vi jätteroligt sällskap av Tommy o Ida och deras flickor, Lilly, Sally och Molly. Maggan och Sören med katten Frazze, Kerstin och Leif kom också. Sen klämde alla ner sig i sofforna och alla tillgängliga stolar för att se på TV. Massor av godis åts men inte fick vi fyrbenta något! Snåljåpar! Efter TV-tittandet tog en sällan skådad matorgie vid! Herregud vad dom kan äta! Inte en smula åt oss stackare! Men vi hade tur - hörde av grannens katt att hos dom kom en jättetjock rödklädd individ på besök. Han luktade helskumt och hade en stor säck med sig. Ja, hade han kommit till oss hade vi sänt Pralin i täten för att mota bort honom! Risken kan finnas att sådana tjockisar är duktiga på att äta och sådana hade vi nog av ändå...

Efter matorgien tog paketorgien vid. Inte ens papper fick vi tugga på. Men till slut fick vi i alla fall tuggben. Efterlängtat må ni tro.

Eftersom vår härskarinna Pralin inte tycker om andras kattor (eller tycker för mycket om dom kanske?) fick Frazze vara på Annas rum och efter ett tag fick han vara med mig, Affe, och då fick Ridde o Pralin vara i sovrummet. Mycket spring i dörrarna men det gick bra. Inget som inte skulle ätas har ätits upp om ni förstår vad jag menar. Har nu lärt mig att Tassa kan morra som vilken Grottweiler som helst. Ska inte en katt fräsa? Hon är väl miljöskadad stackaren. Hon liksom Pralin tycker att andra kattor ska dö, fort, genast och med en gång! Om inte det går så kan man alltid skrämma dom så att morrhåren växer inåt och pälsen tappas.

Det var fantastiskt kul att få vara med barnen! Dom orkar leka dom, till skillnad från gamlingarna. Barn har inga stela leder och för trånga kläder som hindrar livsglädjen. Fast gamlingarna kanske inte skulle passa i kalasbyxor som skulle kunna underlägga rörelseförmågan. Eller så skulle de bara äta ännu mera och då är liksom även kalasbyxorna förfelade.

Vi har tränat på "snart-dör-jag-av-hunger-blicken". Den fungerar bäst på husse. Nu vet vi i alla fall hur skinka och köttbullar smakar! Inte dumt må jag säga! Matte är mera hårdflörtad, där kan man endast förvänta sig ett hundkex om man har tur. 

En hel hop galna jägare måste ha haft årsmöte här i Kovland. Ett fasligt smällande i går kväll och i natt. Va f-n skjuter dom på i mörkret? Inte en enda fågel damp ner på tomten våran. Usla skyttar. Ska skicka dom på kurs tror jag. Föreningen Lurade Jakthundar får stå för kostnaden. Eller så tar vi av de skjutgalna tokarna deras vapen och visar var de kan stoppa upp allt som smäller...Eller är det redan fullt där? Matte sa något om det i natt.

Nu är öppnar husse kylen igen! Måste rusa! Hörs!

111205 Affe här

Vilken uppfinning TV är! Här kan man ligga i soffan med husse och se DAMhandBOLL! Gissa vad jag tittar på och vad husse tittar på... Match mellan Sverige och Elfenbenskusten... Damer...Boll... Matte flinar när hon går förbi. Tålmodig är hon. Och tolerant. Hon har inget emot att jag tittar på bollen. Tränar mitt minne och koncentrationen säger hon. Undrar vad husse tränar? Måste rusa - nu börjar dom igen! Hörs!

111130 Affe här

Nu är man i onåd. Man har stulit från rumsbordet. Man har ätit upp ett häfte med stickbeskrivningar. Man har också ätit (inte upp men nästan) mattes glasögon. Skitglasögon måste jag säga - glasen var inte av glas utan nån slag hårdplast som gick hyfsat att tugga. Men jag säger bara det att där får du hämnden, matte, för att du använt dem när du grävt i mina öron! Och stickningen kan du lägga av med matte - du har ju inte tid med mig när du sitter och skramlar med stickorna!

Ja vad har annars hänt här? Jo jag har fått hormonrusningar säger matte. Var hos pappa Swarten och hälsade på i helgen. Där är Trolla boende just nu. Hon är förresten min halvsyster. Swarten är pappa till henne också. Hon luktade fantastiskt! Men så fort jag satte min blöta, kalla nos på det ställe på henne som luktade så gott förvandlades hon till en krokodilliknande varelse! Varför då kan man undra. Jag ville ju bara lukta noooooga. Pappsen talade om för mig att det inte var någon idé att insistera nu. Vänta en vecka drygt så blir det bättre mottagande sa han. Undrar vad det beror på? Jag tror inte att jag får någon chans att kolla av läget hos Trolla - det blir nog någon annan som får göra det. Men nog undrar jag.

Har förresten varit på utställning. Inte speciellt kul tillställning. Inte en fågel eller apport inom synhåll. Inte tyckte domarna att jag var speciellt vacker heller. Men är man en korsning mellan älg och ödla kan det inte bli så mycket bättre. Men matte tycktes vara jättenöjd med mig i alla fall. Hon sa att jag skötte mig jättebra. Ja, om det enda som krävs av mig är att kunna springa fint kopplad, stå stilla och se glad ut och med stor glädje hälsa på allt och alla inklusive domarna så kan jag alltid glädja min matte. Men jag har en känsla av att det kommer att krävas mer av mig i framtiden. Har hört talas om vattenarbete, dirigeringar, riktat sök, linjetag ojag vet inte vad mera. Verkar bli en spännande framtid för mig o matte. Nu kommer matte - måste sluta. Hörs!

111113 Affe här

Så har man då börjat träna att stå på 3 ben. Jag menar när jag ska kissa. Än så länge gör jag det bara hemma men när jag klarar det bra tänker jag göra det även på andra ställen. Jag tog med Ridde o Pralin o matte på träning idag. Matte fattar inte vilken källa till information alla grässtrån, grushögar, buskar o framför allt kiss o bajs är! Hur i hela friden ska man kunna gå förbi sådant?! När tanten lägger ut apporter ska jag hämta dom, JAG VET! Men det går bara inte att glömma bort att man har ett luktsinne. Ett välutvecklat sådant dessutom. Matte ilsknar till o då måste man ju göra tanten glad igen så det är bara att hämta allt hon kastar/tappar. Hon har hittat på en jättekul lek - hon blåser i pipan, jag sätter mig o vips kommer en boll farande o landar bakom mig! En ständig källa till glädje är hon, tanten. Fast hon var så lagom kul i lördags. Badrumshelvetet är färdigrenoverat. Nu skulle det tvättas hund! Stackars Ridde var först ut för tvagning. Han (stollen) njuter av detta. Lite rubbad är han fast snäll. Sen var det min tur. Ja, jag gjorde som tanten ville men nog luktar jag bättre innan tvättningen. Nu stinker man av schampo o annat skit. Fast skit vill jag lukta (på också). Så när jag får möjlighet ska jag gå och fixa rätt parfymering. Grannen har en jättestoooor gödselhög som bara skriker "kom till mig". Lydig som man är tänker jag hörsamma detta snarast möjligt. Nu hör jag att katta har rastat sig under bron - jag måste rusa, det kan finnas nåt att rulla i på närmare håll än hos grannen! Vi hörs!

111030 Affe här

Man går under många namn nu. Skithund är väl det minst smickrande. Undrar om jag inte föredrar benämningen "kragödla". Kragen har dock försvunnit med hjälp av mattes sax. Måste hålla med om att det blev bra att få en hals igen. Skithund får jag heta ett tag till - badrummet håller på att renoveras och ingen möjlighet till dusch finns hemma här nu. För min del tycker jag att det är helt OK - jag känner i god tid när husse eller matte är på ingång... Det skulle en förkyld gnu känna! Ibland jäklas dom med oss jyckar och har tvättat sig hos någon annan. Då gäller det att vara alert så man inte missar deras hemkomst. Man vill ju ligga på + så att man får mycket uppmärksamhet.

Annars så händer det inte så mycket här just nu. Det gamla vanliga - träning av apportering (som om det skulle behövas!?) lagom med motion, umgänge med andra hundar, skogsturer med och ibland utan Pralin o Ridde (jag ska tränas i att möta världen själv säger matte) och nåt kul som matte kallar "kontaktövningar". Ganska onödigt det också - jag tycker att matte har bra koll på mig men kul är det att träna i alla fall. Måste rusa nu - sovrumsdörren står på glänt och leran har inte hunnit torka i min päls riktigt ännu... Hörs!

111023 Affe här

Jag har träningsvärk så in i norden! Eller in i huvudet kanske man skulle säga. Kroppen hänger nog med men hjärnan! Var med matte och lillmatte och Pralin på träning idag. Attans vad slut i knoppen jag blev! Ridde hade fått vara med de första 2 timmarna och sedan kom lillmatte och lämnade honom hemma hos husse och tog med mig och Pralin till träningen. Jippiii va kul! Gå fot, söka fågel, komma på inkallning och sitta stilla - sånt klarar jag av men det kostar på vill jag mena. En promenad i skogen avslutade dagen och sen var det bara att åka hem och äta. Efter rastning var det dags för massage.  Matte börjar med onda (fast inte nu längre) tassen och sedan masserar hon heeeeela kroppen. Undrar hur det egentligen känns - jag hinner inte känna så mycket innan sömnen kommer smygande. Till skillnad från Pralin sover jag tyst. I går höll hon på att skrämma slag på mig. Jag ligger och sover i hallen och Pralin är nerbäddad i soffan under en filt (hela Pralin är under filten). Efter en stund hör jag ett fasansfullt urtidsmuller från filten! Snabbt på benen och ger ett alarmmorr för att väcka Ridde. Han struntade dock fullständigt i min varning - det var ju bara Pralin som snarkade. Hon borde gå till veterinären och få nosen förlängd tycker jag. Ni skulle höra vilka ljud den nosen kan tillverka! Tur att man inte är svag i nerverna. Just nu är jag bara svag för mat och vila. Ja, och för matte naturligtvis. Måste tjusa lite med henne nu. Vi hörs!

110925 Affe här.

Nu har man äntligen fått följa med på träning! Sjuktiden kan anses vara avklarad bara jag inte rusar för mycket. Jag fick följa med runt på träningsplanen och lät mig inte störas speciellt av andra hundar och människor. Har ju en egen matte att hålla koll på. Vi har delat upp arbetet som så att jag håller koll på henne och hon fixar världen runt omkring. Bra uppdelning tycker jag. Men varför ska man måsta vara stilla när det far apporter genom luften och landar bara några meter från mig? När jag förstod att jag inte fick ta dem så gillade jag läget. Det gäller att inte bränna för mycket energi på det som inte lönar sig. Minsann fick jag inte apportera också till slut! Så kul! Inkallningen klarade jag med glans. Hade någon trott annat? När vi kom hem var jag trött som en sengångare efter ett maratonlopp. Sömn och mat gjorde att jag orkade med att terrorisera Ridde och Pralin som sig bör. Nu hör jag att det låter matsaker från köket. Rusar! Hörs!

110920 Affe här.

Nu har man varit på utställning. Konstigt arrangemang må jag säga. Ett fasligt badande, kammande och knipsande med saxen för att visas upp i ca 1 minut i en ring. Ja ring och ring. Geometri tycks inte vara vad utställare är bäst på. Inte tusan var "ringen" rund i alla fall. Men jag ska inte klaga - en hel dag att studera människor och hundar i mattes sällskap! Matte sa att jag skötte mig jättebra. Ja, vad hade hon trott? Att vara lugn och vacker är jag jättebra på. Många var vi i husvagnen också. Husse, matte, Ridde, Pralin, Annika och tjusiga Jack. Tänk vad många man får plats på så liten yta. Ja Eva och Fabian och Annikas två kompisar fick också plats i vagnen men de sov inte där. Tur var väl det för då kanske man inte fått ligga i sängen på natten. Ligga på golvet är ett passerat stadium. Är man underbar som jag då ska man ligga i sängen hela natten. Undrar varför matte ligger så kort stund i sängen... Nu tappade husse nå´t på golvet. Måste rusa! Vi hörs.

110910 Affe här.

Nåt är på gång. Det putsas, kammas, fotas och hålls på med mig. Ridde och Pralin har ingen förklaring till detta. Vi får väl se vad som komma skall. Hörde att matte o farmor Solveig konstaterade att jag såg ut som en älgkalv. Det gör jag inte! Jag har tår och inte klövar! Men benen är ståtliga nog att kunna passa bra på en ung och välväxt älg... Annars så äter jag och växer som bara den. Min kost är mycket varierad. Har nyss tagit en smakbit av en sladd till telefonen. Den var god. Fattar inte varför husse gjorde så stor sak av det - jag  tog ju bara en liten bit på mitten, resten kan husse få! Jag är fortfarande sugen på nåt. Måste gå och leta mera. Vi hörs!

110821 Affe här.

Människan jag bor hos skulle iväg på träning idag. Man fick följa med sjukskrivning till trots. Kul tänkte intet ont anande jag. Träning? Att vara stilla är för mig ingen träning men matte sa att jag behövde det!?!? Idiotiskt. Idiotin tog inte slut där. Se vad mer människan gjorde. Kolla bilden nedan där hon tydligen tränar in stoppkommando på en annan hund. Vem f-n tvärnintar inte inför detta?

På nästa bild är det visst dirigering... Undrar vart hon vill sända hunden... Hur kommer man dit... Eller finns den platsen endast i tankevärlden...Och i så fall - i vems tankar... Inte hos någon som är fullt frisk i alla fall...

Nästa bild visar.... ja jag vet inte riktigt. Men hon är i alla fall snäll...

Jag fick till slut bära en and. Lite ordning i galenskaperna äntligen. Gå på bakbenen kan jag också.

110816 Affe här "hick"

Firar min 14-veckorsdag idag. Å att jag nu är svensk. Stal en öl av husse. Fasligt knåpande att få en öppning på burkskrället men det gick. Bra hund reder sig själv och är oftast en Golden. Å de e jag. Om ni tycker att bilden är suddig så är det inget mot vad jag tycker att omgivningen är... Hörs!

110813 Affe här

Man är sjukskriven. Man har en fraktur i det yttre mellanfotsbenet. Man får inte busa fritt längre. Skittrist! Surar. Äter. Sover. Växer. Uppdaterar senare. Klart slut.

110802 Affe här.

Ja, vad ska man börja berätta? Jag börjar med fredagens övningar. Matte o husse sprang ut och in i huset med grejor som galningar. Flyttning på gång? Nä, sa Ridde och Pralin. Fick tips om att hålla mig ur vägen. Goda råd ska följas. Vi fyrbeningar stuvades in i bilen och även Anna skulle följa med. Vad var nu på gång? Åkte bil i ca 30 minuter med en konstig sak i släptåg. Det visade sig vara något som heter "husvagn". Vaddå hus?!? Världens minsta lilla stuga är större än detta! Rätt mysigt att bo i för man kan hålla koll på alla samtidigt. På kvällen grillades det och jag bar en ölburk till allas förtjusning. Metallapport av annorlunda slag. Sov som en stock hela natten.

Upp tidigt på lördagen som vanligt för att äta. Sedan gick vi ut och hälsade på ALLA hundar och människor. Gissa om det var många att kolla in! Alla snälla och vänliga. Tittade på något som matte kallade "funktionsbeskrivning" av många hundar. Fick även leka med en liten tjej som heter Alice. HON var söt o snäll må ni tro! Vi tittade även på den del som skulle göras i vattnet. Vet inte vad som var mest spännande, alla apporter och fåglar eller vattnet. Varmt var det så när alla var klara fick jag bada! Ridde o Pralin visade hur kul man kan ha i vatten och jag simmade några korta snuttar. Klart att jag kan! Det är inte dumt med gegga heller...

Söndagen skulle det vara utställning. Jag fick vara med fast jag är så ung. Man är tydligen vacker... Vem har trott något annat? Pappa Svarten var vackrast av alla. Stolt som en tupp(kyckling) blev jag. Ridde är också vacker men han saknar en sten. Han kan få stenar av mig för jag har massor! Bara inte matte ser mig för då blir jag av med dem... Men jag brukar få något annat av henne i stället men nog är det gott med stenar!

I dag var vi till veterinären. När man är en stor kille på 12 veckor ska man vaccineras. Matte köpte också något som hon skulle tvätta mina ädlare deler med sa hon. Jag trodde hon skämtade. Men icke! Människan tvättade mig på och i ... ja ni vet var jag menar! Bisarra beteenden måste man göra något åt. Men vad? Ska fundera ut något lämpligt. Måste rusa nu - jag hörde att matte tappade något på golvet!!!!!

 

    

  Man är inte så stor när man har blöt päls...                        Trött!!!

110724 Affe här.

I går fick jag, Ridde och Pralin följa med mattes träningskompisar, Jack och Lukas med tillhörande mattar ner till ån. Ganska lång väg att gå så jag fick "färdtjänst" en bit av vägen. Rätt skönt att bli buren när vägen är lång. Väl nere vid ån var vi alla varma som bara den. Skönt att gå och plaska i vattnet. Ridde tittade på mig som om jag vore galen - varför simmar du inte när du får chansen sa hans blick. Ridde släpptes loss och rusade förbi mig och då följde jag med ut på simdjupt vatten. Det var så kul! Jag kan simma! Kul att se att matte följa med ut i vattnet i lågskor... Hon torkar inte lika fort som vi fyrbenta men hon ville inte släppa mig lös eftersom vattnet var ganska strömt på vissa ställen. Efter ett uppfriskande bad tog skogsträningen vid. Inkallningsträning i skog är så kul! De stora hundarna fick träna sök och apportering. Så duktig ska även jag bli! Vänta bara får ni se! När vi kom hem var jag sååååå trött. Fick mat, torkades och sov på bron en lång stund. Sen var batteriet laddat och hyssen väntade på att bli gjorda. Mycket att stå i. Sen åkte kammen och kameran fram. Fy f-n för att stå stilla! Men det måste göras sa matte. Bäst att lyda annars blir hon så kinkig. Men inte på en gång - lite protester från min sida innebär att matte plockar fram mutor och leksaker...

110718 Affe här.

Ösregn (vilket innebär att Pralin inte vill leka ute), nyss ätit, genomblöt. Tar en liten tupplur. Vi hörs.

110716 Affe här.

Jag trodde att jag kommit till en hyfsat normal familj men icke! Har precis hämtat mig från en smärre chockupplevelse. Tydligen så ska man inspekteras 1 gång per vecka. Intet ont anande sprang jag till matte när hon kallade på mig. Människan satt på golvet och hade en liten röd väska bredvid sig. Jag lade mig mellan hennes ben och hade en stor förväntan om att få bli kliad. Vad tror ni hände? Jo, ur väskan togs diverse tortyrsaker fram! Sax, borste och en jättestor fil! Nu skulle man fixas till! Klorna filades, håret på tassarna klipptes och pälsen borstades. Det var väl OK. Men när människan började att titta, klämma och lukta på mig ÖVERALLT förstod jag att nu är det nåt som inte stämmer med henne. Det är väl OK med inspektion men måste hon kolla ALLA öppningar?! Vissa delar vill man ha för sig själv. Jag vet nu att när matte luktar mig i munnen ska inte jag stänga den kring hennes näsa... Inte ska jag heller smaka på hennes fingrar... Det gäller att uthärda behandlingen för hon blir så nöjd med mig då. Perversa toka! Döm om min förvåning när jag upptäckte att Ridde låg och väntade på sin tur! Hur knäpp är han då? Och när han var klar var det Pralins tur. Hon såg också ut att gilla behandlingen! Den enda som slapp undan var katten. Vilken familj man har fått! Vad ska man göra? Sova lite kanske... Godnatt.

110713 Affe här.

Mitt första inlägg! Måste säga att man får kämpa för att få en stund vid datorn. På dagarna är det så mycket som ska fixas i trädgården och när kvällen kommer är det husses tur vid maskinen. Men nu är han tillfälligt upptagen med annat så då passar jag på.

I dag har jag varit till pappa Svarten en stund. Han sköter om mig må ni tro. Den gravida damen som är hemma hos pappsen gillade inte att jag for fram som en felkonstruerad raket så hon mullrade mycket försiktigt åt mig. Då kom pappa till undsättning! Han spände ögonen i tanten men det hade han inte behövt göra. Jag fattade vad hon menade. Lite lugn och ro måste en så allvarligt gravid dam ha och det accepterade jag omgående. 

Senare på dagen åkte husse, matte o jag till Ånäsparken nedanför oss. Det var nåt arrangemang jag inte förstod mycket av men det var kul med alla människor som var där. Å det fanns vatten! Å jag fick bada! Å det var sandstrand att rulla i efter badet! Sen blev jag trött så jag fick bäras en stund men sen var det full fart igen.

Väl hemma dödade jag en lång orm (matte säger att det är en tunnel men vad vet hon?). Sen fintade jag Ridde. Han vaktar ett gammalt ben som en hök. Men om man luggar honom i svansen och är riktigt snabb hinner man undan och kan sno benet av honom! Lite fördel har jag av att jag är vig och det är inte han. Inte för att benet är gott - det har legat ute i minst 3 år sa matte.  Lugga och springa runt fungerar dock inte på husets katt, Tassa. Den kissen är fortfarande vig fastän hon är drygt 17 år. Får fundera ut en annan anfallsvinkel om jag ska kunna finta henne.

Har även hunnit med att bita lite på det som hänger ner på mattes framsida när hon iklädd endast linne och trosor böjer sig ner för att klappa mig. Gudars vad den människan kan skrika! Skyll dig själv matte - klä på dig ordentligt så du håller ordning på alla kroppsdelar! Undrar hur länge jag måste träna hopp för att kunna ge husse nåt slags liknande behandling? Nu är jag trött igen. Godnatt!

110623 Åsa här.

Nu är bilen lagad och tillbaka hos mig. Skönt! Har fått mycket tråkiga nyheter från Norge. Loke har fått somna in. Sy tråkigt, han var en toppenhund! Vacker, vänlig och arbetsvillig men tyvärr hade han drabbats av sjukdom och sviter efter en sammandrabbning med en bil. Det känns alltid svårt att mista en så god vän. Beslutet Eva-Liz tog var det enda rätta men det är så svårt ändå. Nu över till något mycket gladare - vi räknar dagarna nu till Affe kommer till oss! Ska åka och köpa massor av saker jag inte behöver till guldgossen på söndag. Tur att jag har en kombibil. Vete tusan var jag gjort av halsband och koppel o sånt som jag haft till Ridde och Kimmen? Måste kolla igen med försäkringsbolaget vad som gäller för hundvalp från andra sidan gränsen och köpa avmaskningsmedel och ordna med valpfoder och ............. Tur att även Micael har en kombi...

110619 Åsa här.

Resan till Norge har gått jättebra. Valparna var fantastiska! Cornelia, Solan och Loke var så trevliga och snälla med både oss besökare och valparna. Solan är lekfarbror och Loke den trygga äldre hanen som har så stort tålamod när han ska visa valparna rätt väg och beteende i livet. Jag förstår att Cornelia är trygg när hon delar med sig av ansvaret. Solveig, Anna och jag fick se valparnas vardag och deras fina beteenden. Inte lätt att välja valp men samtidigt fanns det ingen tvekan om vem som skulle bli Kovlandsbo. Envis, självständig, upptäckarlysten och glad. Men så var de allihopa. Ja kanske inte så envisa då som Affe men i övrigt var alla lika.

Resan hem är ett kapitel för sig. Säger bara det att min bil står utanför en verkstad i Umeå och att vi bilade därifrån i hyrbil. Vi tog oss dit i en bilbärgare från ca 7 mil norr om Umeå. Bilar vill tydligen ha sin motor stadigt fastsatt i motorutrymmet. Tur att lille Affe slapp vara med om detta. Fast det var rätt kul att se Solveig äntra upp i hytten på bärgarbilen för att inta högsätet bakom förare och passagerare. Där hon satt hade hon full uppsikt över allt som fanns att se. Jag lovar - det finns förevigat på bild. Nåväl vi kom hem fast många timmar senare än vi planerat. Skam den som ger sig - vi åker till Norge igen om 2 veckor för att hämta Affe. Då blir det Micael, jag, Ridde och Pralin som åker. I samma bil (om verkstaden har hunnit med den). Vi vill inte ha samma typ av hemresa dock...

110411 Åsa här!

Ja nu är det väl en gång för alla bevisat att jag är "annars". Kommer inhastande, flämtande och rödbrusig, på jobbet och stönar fram ett "kom-och-titta-på-Cornelias-tuttar" till mina arbetskamraters stora förvåning. Nu är det en tolerant skara som gillar mångfald men de trodde nog inte att jag var "sån". Nu var det ett foto av Cornelias tuttar som skulle tittas på. Det är fullt tydligt att de norska drottningen väntar valpar. Datorn startas och bilden på tuttarna visas upp. Ingen förstår varför jag sitter och flinar med något drömskt i blicken. Eller förstår och förstår - de kanske förträngde vad det kunde vara som fick mig att flina så. Får arbeta ett tag på att förbättra den allmänna uppfattningen om mig på jobbet nu. Fast vad då - hundfolk inte bara FÅR vara knasiga det är snarare ett krav. Här har ni en som uppfyller det kravet med råge. Vi hörs!

110405 Ridde calling!

Matte säger att hennes hjärta sjunger. Det är väl en väldans tur det så att det inte är den vanliga "frigolit-på-fönster" symfonin man får höra när matte sjunger! Hjärtsången har visst nåt med de där märkvärdiga Cornelia och Svarten att göra. Nåt med ultraljud. Det vet jag inte vad det är men oljud vet jag hur det låter...

Själv kämpar man med vikten. Husse o Pralin deltar i mina viktminskningsövningar. Lååånga turer i skogen upp på berget. Tänker smygäta så att jag aldrig går ner i vikt utan måste få fortsätta med bergsturerna. Smygäta - äh, om jag stirrar på husse en stund sker inte ätandet i smyg. Man kan säga att det är sanktionerat av han som tror att han har hand om det hela, d v s husse. Nu ska jag gå o stirra på husse igen!

110402 Ridde calling!

Man har blivit tjock. Man är satt på diet. Man liiider! Ja fast inte så mycket men visst saknar jag resterna från middagsbordet. Värst var nog att matte trodde hon skulle få bort mina 5 (!) extra kilon genom att klippa mig. Hur dum kan man vara? Så mycket päls har inte ens jag. Fast visst ser jag bättre ut nu när lejonmanen är borta. Det var visst nå´t med att "snart ligger han i varenda vattenpöl han kan hitta o då kommer våtexemen". Vaddå - har mina extrabad nåt att göra med såren jag får? Nu är dom bra dumma igen. Missunnar mig mina tidiga vårbad gör dom! Kilona har kommit smygande sedan Kimmen försvann. Ingen att brottas med, ingen att springa med, ingen att leka med för Pralin kan jag inte göra allt detta med - hon hetsar upp sig så otroligt. Vad gör det om jag springer omkull henne? Har hon ingen humor? Humör har hon. Det har jag personlig erfarenhet av.

Hoppas att det kommer någon ny gyllengrabb snart så man kan återuppta ett normalt Goldenliv! Här har snackat så mycket om Cornelia och Svarten så snart tror jag att jag spricker av nyfikenhet. Vad har dom gjort? Å varför får jag ingen lillebror nu? Varför måste jag vänta? Är det för att jag är för tjock? Är Pralin för sur? Jag kan banta men vad gör vi med Pralin? Fast hon gillar ju småttingar, både två- och fyrbenta så det blir bra när brorsan kommer. Då ska det fostras och lekas må ni tro. De extrakilon jag har nu skulle behövas då. Måste komma ihåg att visa lillen bästa sorkhålen, kletigaste geggagroparna, bästa sättet att smyga på grannens kor (dom som bara har en spene), vilka kattskrällen man törs jaga, bästa skuggplatsen att ligga på när solen gassar, hur man smyger bort från gården utan att bli sedd av matte, hur man lättast retar Pralin till vansinne m m. Tror till och med att han ska få bada i min pool. Det är det inte någon annan som fått göra. Nu ska jag gå och stirra på husse för jag är sugen på nåt gott. Det ska bli smaskens! Vi hörs!

100401 Särkvarning!

Nu är det nå´t på gång! Matte har köpt ny särk! Hur den ser ut vill jag inte beskriva men inte är det nå´t jag gillar i alla fall. Ska var de stora fickorna då - de kan ju fyllas med godis o pipar o dummisar (det är stora fickor minsann). Fick höra att hotell var bokat - låter som om en resa är på gång, eller? Blåsvidundret har jag fått stå ut med. Det var visst nå´t med "alldeles för lockig päls" igen. Ha! Jag ska minsann gå ut i blöta snön o fixa tillbaka tjusarlockarna! Undrar hur mattes blodtryck reagerar på det? Jag har tjuvkikat i min blåa pärm och sett att där finns en nummerlapp till STOKK vad nu det kan vara. Må det vara jaktprov! Men sån tur har man väl inte, troligen är det sån där "ställning" som det finns så många konstiga människor på. Inte minst matte fast hon är inte stirrig och luktar stress som så många andra. Nä, min människa är bara klädd i så osedvanligt fula särkar att man skäms. Men för mig behöver inte matte skämmas! Snäll och lugn och såååå vacker! Nä, nu ska jag leta upp en fin blöt och gärna lite oljig pöl att bättra på min päls med. Vi hörs! Kimmen Jr.

Kul start på 2010

På GRK Medelpad/Hälsinglands årsmöte fick Kimmen o jag ta emot sektionens vandringspris årets allroundgolden! Kimmen har skrapat ihop poäng både från utställning och jaktprov. Som matte kan man inte annat än bli glad över att ha en gyllenpäls som visar hur en golden ska se ut och dessutom visar vad den ska kunna arbetsmässigt.

Funderingar över år 2009

Ja, nu har ännu ett år gått. Ett i huvudsak mycket bra år. Det inleddes med en utställning i Piteå där Kimmen fick CK i jaktklass. Det är en och annan som säger att det inte är så svårt att få CK i jaktklass. Kan så vara. Svårigheten är väl att ta sig till jaktklass... Två officiella och ett inofficiellt jaktprov har vi hunnit med. En nolla och ett 2:a pris på officiell och 1:a och provbäst på det inofficiella. Nästa år sitter 1:an och då blir det vidare till öppen klass. Den resan blir nåt att se fram emot.

Åter nu till året som gått. Utställningen i Kovland, GRK:s Open Show, gav en klassvinst. GRK:s Club Show gav oss en 2:a. Tänk vad en hund kan förändras på så kort tid! Vi har även fått en 2:a på SKK-utställningen i Sundsvall. Fattar inte vad som felas min hund. Han är en av de snyggaste jag någonsin sett - i alla fall på jaktprov. Synd att rasen är delad. Jag anser att allt ska kunna rymmas i samma skinn. Ge avkall något på skönheten till förmån för användbarheten. Då kanske våra Golden åter blir det som var meningen från början. En godmodig, arbetande hund med funktionell kropp.

Vi har även provat på ett Working Test. Det blev platt fall. 9 poäng skrapade vi ihop. Kimmen styrka ligger i hans outtröttliga sök. Samma höga tempo och intensitet hela söket igenom. Det är så skönt med en hund som har en on/off-knapp. Att han har dåligt minne kompenseras mer än väl av hans intresse för att arbeta.

Gullknoppen kom i dag hem med en stelfrusen vädurskanin (modell STOOOR) han hittat någonstans i skogen. Husse, stående på bron, ville inte ta emot den i hand så Kimmen fick lägga den på husses fötter. Fattar ni vilken fantastisk apportör lille Kimmen är?!? Han kunde lika gärna lagt sig ner och gnagt på "isgodiset". 

Kimmen och jag har även varit till Umeå på sista steget i instruktörsutbildningen. En av dagarna skulle vi arbeta med jaktträning med egen hund. Det var en och annan av deltagarna som konstaterade att "där har vi en slö o likgiltig Golden" eftersom när inget förväntas av Kimmen så lägger han sig ner o vilar/sover. Snacka om att det blev förvånade då Kimmen vaknade ur sin vila när det var hans tur att arbeta! Snön sprutade bakom honom på utskicket. Han sökte med sådan intensitet och fart att till och med jag häpnade. Stoppsignal och påföljande inkallning fungerade som aldrig förr! Jag fick sedan höra av kurskamrater att "vilken fart och arbetsglädje, det trodde man inte". Nä, sa jag, men det är ju Attigårdare... 

Ridde och Pralin är de som gör trojkan komplett. Kan inte tänka mig ett liv utan dessa två personligheter. Pralin, liksom matte, har ökat i vikt. Ser bra ut på henne... Ridde är husses hund till 100 %. Bara när något otäckt händer är matte den han tyr sig till.

Nu börjar det att smälla o skickas raketer i villaområdet nedanför det berg vi bor på. Bäst att jag gör mig klar att ta emot alla saker som Kimmen kommer att apportera in till mig. Han gör så - när det smäller ska matte ha fåglar o kaniner till sig. Finns inga fåglar/kaniner så duger det med bollar, skor, matskålar, dragtrasor, papperslappar o allt han kan hitta. 

Vi önskar er alla ett riktigt Gott Nytt År!         

Åsa, asyllägret i Kovland här 091121

I torsdags kväll ringde min bror Hans o meddelade att de (han och Svarten, Bruna, gästande Frida och Meja) måste evakueras för det brann på bilskroten på andra sidan vägen. Explosionsrisken var stor, acetylentankar o annat käckt var i eldens väg. Solveig var på väg hem från England och skulle landa strax före kl 24. Hundarna kunde inte forslas i samma bil eftersom Bruna var en bit inne på sitt löp.

Eftersom området där Attigården ligger var avspärrat kom vi överens om att så snart polis kunde köra den ena bilen till gamla AMU-center skulle vi möta upp där för att köra ena bilen. Nu visade det sig att det tog längre tid än vi trott. Solveig hann komma dit i taxi (undrar vad den chauffören tänkte - släppa av en synbart redig kvinna mitt i natten på en öde parkering) och Micke o jag väntade i vår bil. Hans, med poliseskort, kom vid 00.30 och vi började färden till Kovland.

Vår dotter Anna var omplacerad till gästrummet för att Hans o Solveig skulle få hennes större rum för sig och de tre tikarna. Svarten skulle kampera med Micke o mej o våra hundar i vårt sovrum. Jag vet nu vad som är värre än 2 golden och 1 boxer i sängen - 3 golden och 1 boxer. Micke o jag tar ju upp ganska stor plats redan vi, men med 4 hundar i sägen kan det bli intressant. Nåväl, lyset släcktes och vi försökte sova. Allt förlöpte bra tills Svarten ville byta sovställning. Vad den stackaren inte visst var att under Mickes täcke sover alltid Pralin. Svarten satte en tass på täcket och klev på Pralin. Snacka om att kliva på en landmina! En fantastisk explosion som inte stod acetylentanken efter brann av. När jag tagit mig loss från taket o tänt lyset ser jag hur Svarten sitter blick stilla och blinkar med bortvänt huvud. Under täcket morras det värre än den värsta grottweiler. Tystar Pralin och visar Svarten var han kan vila utan risk för mer explosioner. Föll snabbt i koma igen.

Natten var kort, tack och lov, för kroppen ville så snart som möjigt rätas ut. Men man kan inte säga annat än att visst är våra hundar gudomligt snälla och signalsäkra. Alla vet att den som bestämmer - jag alltså - inte vill ha gruff. Men jag tror att även om jag ville ha gruff får jag ordna det själv. Det ligger liksom inte för våra Attigårdare att bråka. Trots löpande tik så bara älskar våra goldenkillar varandra. Nu slog det mig! Är det förklaringen? Nej, Svarten har ju parat ett antal gånger så det kan det inte vara.

Faran var över på fredag eftermiddag och Hans, Solveig o hundarna kunde återvända hem. Jyckarna var jättetrötta allesammans efter nattens prövningar. I dag när vi var på besök på Attigården fick grabbarna och Pralin träffas igen o det var ett kärt återseende. Vi fick en jättefin blomgrupp som tack för "deporteringstiden" o gott fika!

Ja just det ja! Någon utställning i Wången blir det inte för oss. Kimmen har passat på att få våtexem igen. Han är rakad och ser ut som Skallepär. Exemen börjar försvinna men när pälsen är åter vet jag inte. Spelar ingen roll. Huvudsaken (vitsigt va?) är att han läker ihop. Alla våra hundar är även behandlade med medel mot rävskabb o allt annat otäckt krypande. Som tur är har eventuell smittsam tid passerat. Det blir ingen resa till Stockholmsutställningen heller. Vill gärna komma med en hund som har hår både på hals och huvud.                                                                 Ha det gott o bred ut er i sängarna för ni vet aldrig när ni måste krypa ihop!

Kimmen här 091004

Varit på utställning. Matte i sin nya utställningssärk. Fick ett 2:a pris. Fattar ni hur särken såg ut?! Tycker att hon ska köpa gummistövlar o regnrock i stället för då kan vi vara ännu mer ute i skogen o ha kul. Men jag ska inte klaga på människan. Hon tar ut mej på skojsaker mycket oftare än hon tar mej med på "ställning". Men fy f-n för särken! Enda fördelen med den var att det fanns fickor för hundgodis på den. Ska gå o bädda med särken... Vi hörs!

Kimmen här 091002

Jaha, nu är det nå´t på gång igen! Förra helgen var precis som en helg ska vara - JAKTÖVNINGAR för hela slanten. Duktig var jag visst också sas det. Vaddå duktig? Jag fick ju göra det jag gillar allra mest. D v s ta med matte o husse ut i naturen o leta fågel både på land och i vatten. Jag kutar o jobbar o matte står hyfsat stilla (måste arbeta mer på stadgan med henne) o husse klickar på med kameran. Men nu är det nå´t annat som är på gång. Såg att matte packade ner blåsmanicken o sax o kam o då ligger man risigt till. Måste vara utställning igen! Sist gick det exkrementdåligt (här slog censuren till). Fick en 2:a. "Vackert huvud och i god kondition" och "glad och trevlig" stod det först och sist i kritiken men däremellan... lång här o rak där o dåligt med päls o stötiga rörelser o jag vet inte vad mer. Men min matte var lika glad i mej för det. Har jag inte fostrat henne bra, va? Nä, det är inte alla som förstår att uppskatte fullvuxna killar som jag. Ja matte fattar ju men så är hon van vid fullvuxna män. Husse är enochnittiofler lång o inte mager... Om domaren på söndag säger att jag är ful ska matte visa honom en bild på en av gubbarna i våran by så att han har nå´t att jämföra med... Vi hörs!

Kimmen här 090830

Ja nu äntligen har man fått sova ut ordentligt. Människan väckte mig i går morse tidigt som attan med näsduk för ansiktet och matskål i andra handen. Snuvigt värre kan man säga. Gott var det i alla fall med mat så tidigt på morgonen. Hon, matte alltså, var varm kände jag. Min nos sa 38,6 o det stämde tydligen. In med en halv liter kaffe o diverse medikamenter i tanten och iväg det bar. Vi skulle till Österström på jaktprov! I Österström träffar man sina Attigårdensläktingar vet jag så gissa om jag blev glad! Men icke, vi var ensamma bland svarta hundar. Ja någon enstaka gul fanns väl också men vi var i numerärt underläge. Dock inte viktmässigt om jag skulle kliva på vågen. Jag kände mig som en förvuxen ardenner - och matte då - hur ska hon känna sig?!? Vi startade som nr 5 av 16 hundar. Matte stapplade fram till vattnet och domaren sa visst något men vem bryr sig? Jag tittade på matte och såg att hon inte mådde bättre men sa med min lugna blick till henne - lugn matte, detta tar jag hand om! Ja, och det gjorde jag. Matte var lydig o följde mig som hon skulle. Jag hämtade fåglar både i vatten o på land o lämnade dom till matte för hon dög inget till denna dag. När vi var klara gick vi till bilen och klämde in oss bägge bak i Golfen. Tilläggas bör att vi har en slags bur installerad. Undrar vad förbipasserande tänkte när mattes fötter stack ut ur bilen och hennes snarkningar (ja mina också) hördes? Dagen blev lång men trevlig. Fick träffa gammelmatte o Yngve o Birgit också! Raisa skulle tävla med Yngve dagen efter. För visst är det så - att det är vi som tävlar/går på prov med våra människor? Träna på ni människor för det är i alla fall vi jyckar som gör jobbet! Vi hörs!

Kovlandstrojkan här 090712

Matte är lycklig idag (igen). Hon säger att vi värda vår vikt i guld. Vi var tydligen såååå duktiga idag på träningen. Jag (Ridde) glänste i ett lydnadspass där inga fel begicks, ja inte av mig i alla fall. Pralinen briljerade med en strålande lydnad och Kimmen var så duktig på sina dirigeringsövningar att mattes ögon blev våta. Nu väntar hård konditionsträning (av matte alltså) inför höstens jakt- och lydnadsprov. Man är väl människans bästa vän och ställer upp för tanten o följer med. Hur det än går på proven är vi i alla fall ena riktiga guldklimpar. Tur att inte matte är guld värd sin vikt i guld för då räcker inte hela världens guldreserv...

Åsa här 090705

Årets Attigårdenläger har varit denna helg i Österström. Ett 40-tal trevliga deltagare och deras hundar slöt upp detta år. Nu är det inte bara golden som deltar - boxer, border terrier, gråhund, welsh corgi, labrador o sån´t fanns också representerade. Vi anlände fredag kväll och startade kriget mot "småsvean". Ni vet de där pyttesmå köttätande miniknotten. Jag har aldrig någonsin varit med om en sån otrolig mängd! Kampen vanns naturligtvis inte av oss människor. Myggsprej, myggspiraler o allt annat man kan tänka sig plockades fram men inte då. Alla blev angripna. Hundarna klarade sig förvånansvärt bra - eller så är det så att de klagar inte lika högljutt som vi tvåbeningar. Lördagen valde jag att Kimmen o jag skulle delta i jaktträningen. Lydnadsträning fanns också att välja på så liiite velade jag men såg i Kimmens ögon att lydnad näää, simma/söka/apportera ska det vara. Eftersom jag är en så bra ledare så gör jag som min hund vill... Mellan kl 10 och kl 16 var vi aktiva (ja, avbrott för lunch var det naturligtvis) med olika övningar. Har blan annat fått veta att det naturligtvis är jag som ställt till att Kimmen simmar så sakta. Det är klart att han gör det när han får så mycket beröm under simmningen. Han njuter ju hela tiden av mina glada beröm! Har nu slutat med detta felaktiga beteende - Tack Camilla! Nu ska det nog blir lite fart på Kimmens simmande. Lördagkväll var det middag i Stallmästargården. God mat o mycket mat. Vilken skåning som helst skulle ha trivts. Tidig kväll blev det för alla men jag fixade nytt personbästa vad gäller tidigt sänggående. Upp tidigt söndag och förberedde mig o jyckarna för dagens hemliga aktiviteter som utlovats av Solveig. Spännande! Det visade sig vara en något annorlunda poängkamp. Ett lydnadspass där extra stilpoäng kunde fixas av föraren vid momentet läggande. Klart man kastade sig i backen som en fälld fura. Kimmen tog det hela ganska bra. Inte så att han är van vid att matte stupar men han är ju så tolerant. Nästa gren var miljöträning. Krypa genom tunnel och balansera på lastpallar o stubbar. Extrapoäng kunde även här fixas av förare vid tunnelkrypning. Måste jag säga vad jag gjorde? Nä, kunde just tänka mig det. Det är inget man ska prata om. Vill bara nämna att tunneln var tillräckligt vid. Sista grenen var apportering av dummisar, petflaska o leksaker. Jag ställde även upp med Pralinen och lånade sedan Hans vackra Svarten. Prallan var så duktig - klarade lydnaden bra och miljöbiten med glans och fixade apporteringen. Själv apporterade jag en petflaska med bravur. Svarten var på springhumör vilket resulterade i dagen längsta inkallning. Läggandet var en höjdare - han gillar att ligga "sked". Tunnelkrypningen avlöpte utan spräckt tunnel. Apporteringen fixade han själv. Helgen avslutades efter lunchen med en prisutdelning. Efter städning m m var det dags för Kimmen, Ridde, Pralinen, Svarten, Bruna, Frida och lilla Meja att få BADA! Att alla (även vi tvåbeningar) är trötta efter en så rolig och lärorik helg är inte så konstigt, Jag tror att jag kan tala för alla när jag säger att ÄR DET INTE SNART ATTIGÅRDENLÄGER 2010? Tack Solveig o Hans för ert engagemang och intresse för oss!!! Vi längtar till nästa träff!

Kovlandstrojkan här 090422

Dödstrist i Kovland. Lillmatte är i Spanien. Vi har trååååkigt! Jag, Ridde alltså, fick träna på illvrålssång med Prallan i huset idag medans Kimmen fick leka med Kurt. Inget kul får man ha! Pralin hämnades för oss båda genom att hoppa upp på kökssoffan och fnysa allt hon orkade på fönstren...Hon har bra tryck i den korta nosen må jag säga. Nä, nu ska jag gå och håra ner i sängen och slicka på husses kudde. Det ska väl lära dom att det är JAG som ska få träffa besökande hundar o inte bli instängd i hallen. Hämd är en rätt som bäst serveras kall...

Kimmen här 090412

Ja, vi lever. I dag har det äntligen hänt! Som jag har längtat! Jag har fått hämta spöken, käftar och kärringar! Nu säger Ridde att jag skriver fel. Det heter inte spöken - det heter andar, nej det heter visst änder, och inte käftar heller - det heter trutar och så heter det visst inte kärringar utan det heter kråkor. Men vad det än heter så har jag fått hämta dom å det var sååå kuuuuul! Snabb som en överviktig vinthund och snäll i munnen o så glad att jag sopade hela marken med min glada svans när jag satt framför matte. Varför får man inte göra detta oftare?! Fick även se andra hundar arbeta men de ser inte ut som jag. De är mindre än jag (vad annars?) o vita o bruna o har långa fina öron. Matte är visst nöjd med mig igen/som vanligt. Idag kunde jag stanna på utskick riktigt bra. Klart man gör det när det finns chans att få en pippi i munnen! Ridde var så duktig han med. Gick lydnadspass + dirigering på apporter som en stjärna. Prallan var även hon på bästa lydnadshumör idag. Gudars vad vi är bra! Vilket team! Måste ringa försäkringsbolaget och försäkra upp oss. Undrar vad premien blir för oss som är oersättliga? Vi hörs!

Kimmen här. 090131

Ja nu är det helt klart bevisat att matte städar för lite tänkte jag i morse. Matte hade badat mig - underbart härligt. Gick sen o lade mig i köket för att gnugga lite rygg på köksgolvet. Då tog hon fram dammsugaren och började mixtra med slangen. Undrar vad hon ska ha den gamla fula dammsugaren till och inte den nya tänkte jag. Men det är väl för att den nya är det bara husse som kan använda. I alla fall är det bara han som gör det. Fel verkade det vara på den gamla fula eftersom hon (ja matte alltså) tog loss slangen och satte den i utblåshålet. Men då händer det ofattbart vidriga! Matte o slangen närmade sig MIG! Fy f-n vad det blåste! Pälsen gick mothårs o allt härligt blött försvann!! Snäll som man är stod jag stilla och uthärdade. Pralin o Ridde sökte asyl hos husse. Efter ett bra tag såg man ut som Fluffy och inte en enda lock fanns kvar. Å snacka om yviga kalsonger! Man skäms. Man är bortgjord för alltid. Man vill bara försvinna. Matte fick sanera hela köket efter detta. Det är nämligen inte bara vattnet som försvinner från mig när jag blir "blåst" - även mitt vackra hår blåstes bort. Det fanns nu överallt i köket. Skåpluckorna, bordet, bänkarna, taket o fönstren för att nämna några platser. Hämnden är ljuv...

Kovlandsjyckarna här, Ridde speaking 081227

Nu måste all mat i hela nejden vara slut! Som husse har handlat sista tiden kan det inte finnas mycket mer än ättika och surströmming kvar på hyllorna. Vi hundar trodde att nu vankas det himmelska måltider men inte då! Så fort maten lagats till - o ibland inte ens det - så åkte den in i kyl eller frys. Vi förstod då att nu kommer det att bli ett stort kalas o då gäller det att ha tränat på svältblicken. Som vi tränat! Å så gäller det att ha koll på köket. Så fort nå´n av dörrarna till kyl/frys öppnats har vi tre musketörer kommit rusande som galningar. Matte säger gång på gång "hur kan de höra att dörrarna öppnas?!?" Hon har inte fattat att vi har preparerat kylen o fryxen. Så fort dörrarna öppnas ljuder en högtonig signal i form av gnissel så att vi hinner rusa fram innan dörrarna stängs. Människan kan ju hända tappa något om vi har tur. För att få till ljudet har vi som sagt brukat argan list. Vi har slickat o dreglat på gångjärnen så att de gnisslar med ett ljud bara vi med bra hörsel hör. När det gäller att fukta metallen har Pralinen varit till ovärderlig hjälp. Gissa om den donnan har fart på salivproduktionen! När kalasdagen kom, onsdagen var det visst, så kom det bara 2 människor till oss. Desto mer mat åt oss nickade vi till varandra. Ja men visst så fel man kan ha! Nån liten kant med mager skinka och var sitt tuggben. Om ni slänger en blick på husse o matte så ser ni vilka som fick det mesta av maten. De måste motioneras hårt nu...

Tassa, husets härskare o tillika katt, här 081123

Husse funderar på att flytta. I så fall följer jag med honom. Pralinen - den där nästan helvita saken som flyttat in hos oss - har senaste veckan haft urlöjliga trosor på sig. Vart hon än går så följer Ridde o Kimmen efter henne som hårtussar på yllesockor. Killarna säger att hon luktar gudomligt. Pyttsan, hon luktar inte alls gott! Hon stinker av högfärd! Nåväl, vi får se om husse söker asyl i husvagnen. Då får matte själv ordna upp kaoset med två hormonstinna grabbar och en platinablond sexbomb. Gudars vad fåniga killarna är! Sjunger gör de(fult som f-n). Prallan är lekfullare än nånsin och fånar sig allt hon kan och ålar omkring på golvet på rygg. Ska man bete sig så va?! När grabbarna inte lyckas med Prallan så försöker de fösa mig tillrätta. MIG! Jag, som är en ärevördig dam på 15 år! Dårskaperna tycks hålla i sig ännu någon vecka. Kanske att vi flyttar tillbaka när allt har blivit så normalt som det nu kan bli när man bor i ett snurrigt kollektiv. Tillsammans blir vi fler...

Kimmen här 081116

Nu har man varit på resa igen. Denna gång åkte Dobby o hans människa Maimu med matte o mej till en stuga i Jämtland. Efter en liten stund kom Solveig o Svarten o Minna o Alice till oss! Glädjen var stor bland oss fyrbeningar men människorna tyckte att det var lite väl livat. Vaddå livat? Klart man måste få uttrycka sina känslor. Nåväl, människorna lugnade sig snart. Käk o sprakande brasa brukar lugna dom ganska bra. Vi hundar såg fram emot en trevlig (läs full-fart-helg) men våra människor hade bestämt att vi skulle på utställning. Ni vet dom där tillställningarna där man ser så mycket underliga saker. Hundar som står på bord, hundar som inte får gå för dom strular till pälsen, hundar med papiljotter, människor som är hysteriska, dragkärror, burar som låter som om dom ska explodera när man går förbi, bruna bollar (såna där som min pappa gillar skarpt), nätstrumpor o hattar o gud vet vad. Jag o Dobby delade filt och efter en stunds studier av galenskaperna somnade vi. Våra människor väckte oss när det var dags. Klart man ställer upp o visar sig från vackraste sidan. Allt hade gått så lugnt o fint ända tills jag upptäckte att domaren åt GODIS! Inget fick jag fast jag försökte charma henne allt jag kunde. Ingen lätt dam att flirta med men matte sa att jag var så duktig som fick ett CK. Det var inte det jag ville ha! Jag ville ha godis! Men matte är en klippa - hon försåg mig med godis. Båda dagarna faktiskt. Jag fixar CK så fixar hon godis till mig. Låter som ett bra koncept eller hur? Väl hemma igen skrek Ridde som en galning för han hade längtat efter mig. Antar att Pralinen har varit jobbig att hantera för honom på egen tass. Måste gå nu - ska umgås med flocken för jag har mycket att ta igen. Hörs!

Pralinen här 081025

Ja nu har man bott in sig i Kovlandsflocken. Min historia är i korta drag denna; min förra flock kunde inte ha mig kvar p g a allergi. Tillfälligt skulle jag få vara hos Ridde o Kimmen tills boendet för mig hade löst sig. Det gjorde det redan första dagen genom att kovlandsflocken ville såååå gärna ha mig kvar. Inte mig emot. Tänk er själva att ständigt ha två par beundrande ögon på sig. Mina nya människor blev så glada när det blev bestämt att jag skulle få stanna. Nu är jag på uppgödning o träning inför lydnadstävling vad nu det kan vara. Skit samma - jag har hur roligt som helst och får sova under husses täcke hela natten och behöver aldrig vara ensam. Två gula hårmonster finns alltid vid min sida. Fast inte när jag äter för då sitter de bakom mig och väntar tills jag är klar för att se om det blev något över. Inte en smula ska dom ha! Jag äter upp allt! Ska snart se om huskatten går att äta fast matte säger att det får jag inte. Ridde o Kimmen fattar inte hur jag törs jaga henne. Själv fattar jag inte hur DE törs lämna tomten när det är mörkt. Jag är nämligen vansinnigt mörkrädd när jag blir ensam. Tillsammans med de gyllene gossarna o tvåbeningarna går allt bra. Men ensam! Hu va hemskt! Husse har satt upp en lyktstolpe så att jag ska kunna "gå på toa" när det är mörkt. Snäll människa va? Skogsturerna som husse o vi gör varje dag (o kväll) är hur långa som helst o hur roliga som helst! Då är jag minsann inte skraj. Kommer att i fortsättningen rapportera om gyllenpojkarnas o mina upptåg när jag får tid. Nu ska jag ut med gänget o kuta i skogen i ett par timmar. Vi hörs!

Kimmen här 080920

Ja tänk att det ska vara så svårt att få ner matte i stolen framför datorn! Äntligen har människan förstått att vi inte kan fixa det själva Ridde o jag! Nu ska jag diktera för henne o hon måste skriva preciiiiis som jag säger. Vi har varit på jaktprov i Sunne och fick ett 3:e pris. Matte var jätteglad o då blir jag det också. Sen har vi varit på ett till prov o då var det bara jag som var glad... O-pris,  domaren ville att jag skulle apportera men herregud! det var ju så mycket andra saker som skulle kollas av just där och då så det hann jag inte med. Och nu till den sista nyheten - Pralinen har flyttat in! Gudars vilken snygg tjej! Husse o matte skulle "ta hand om henne ett litet tag" eftersom hennes matte har blivit allergisk. Hur tror ni att det skulle ha kunna sluta på annat sätt än att Prallan blir kvar hos oss?!? Ridde o jag vet att både husse, matte o lillmatte är ena riktiga blötskott! Har dom tagit någon till sina hjärtan så blir dom kvar där. Å det är vi grabbar så glada över - det har vi haft nytta av många gånger. De är riktigt förlåtande ibland våra människor. Nu över till kapitlet Pralinen. Hon är en liten (2 år strax) boxertjej med otrolig energi. Så till den milda grad att hon är mager som ett staket. Det håller vi på att ändra på. Hon äter med god aptit o när hon blir mätt o vill lämna skålen sitter Ridde o jag beredda o då kan hon inte låta bli att äta resten. Det kommer inte att ta lång tid innan hon får en yppig figur. (matte säger att man inte får säga tjock). Glad o go är hon men jisses vad snabb hon är! Vi grabbar kutar som galningar för att hinna ikapp henne men lyckas aldrig. Som tur är är hon frusen av sig o när hon har täcke på sig dämpas farten något o då har vi vår chans att få tillbaka våra leksaker. Husse o matte har talat om att hon lagom till jul-nyår kommer att vara alldeles särskilt vacker i våra ögon. Det har även talats om ett veterinärbesök för henne för att hon inte ska bli så vacker. Undrar vad de menar. Måste fråga pappa Kim om det för han har erfarenhet av vackra kvinns... Jo just det ja - vi tränar med pippisar varje vecka o nu verkar matte vara nöjd med mig. "Bra grepp o hög fart" är vad som brukar sägas om mig. Ja inte vet jag men kul har jag i alla fall. Ha det, vi hörs!

Kimmen här 080616

Jaha då har man varit på "ställning" igen då. Till Norge och NKK på lördagen och på Retrieverklubben på söndagen. På lördag var man tydligen snyggare. Fick CK - undrar om det är för att matte jobbar på SEKO? Bott i hytte har man också gjort. Vi delade hytte med Svarten o Eimy o Solveig. Svarten var snyggare på söndagen än på lördagen. Eimy var lika snygg båda dagarna. Jag fattar inget - de såg likadana ut båda dagarna. Grannstugan beboddes av Jack o Cayenne med medhavda mattar (Annika o Annelie). Huset bakom dom beboddes av fåglar i elskåpet - måste ha varit strömstarar, va? Svarten är mer solbränd än jag så naturligtvis trodde alla att det var han som skulle in i ringen när det var dags för jaktklass. Liiite blek är jag men döm inte hunden efter håren sa matte, vad menas med det? På söndagen - då jag inte var fullt lika snygg som på lördagen - placerade jag mig före en hund som ägs av den matte som ska döma på jaktprovet i Sunne. Inte vidare smart gjort... Fattade inte matte att vi hundar hade diskuterad frågan? Varför tror hon att jag var så krumbuktig i ringen? Näädå, hon fattade inget i vanlig ordning. Här försöker man fixa allt till det bästa men inte då - matte ska alltid bestämma.  Nu i helgen som var har vi varit på Attigårdenläger. Matte är inte nöjd med min insats säger hon när hon tror att jag inte hör. Nu ska det vankas andra metoder i träningen. Undrar just vad det betyder. I morgon är det tisdag o då är det träningskväll så jag får väl se vad det blir. Fattar inte människan att jag är 20 månader o har hela kroppen full av galna hormoner?!? Vad begär hon?!? Lydnad?!? Men herregud det gåååår bara inte! Jag VILL stå o lukta på alla tänkbara fläckar o fåglar o apporter o ....ja jag vet inte vad jag vill egentligen... tror jag...nästan...kanske... Nu ska jag gå o äta upp katta o jaga maten o sen pinka på tuggbenet o gnaga på gräset eller hur det nu var o blir. Har ingen aning om nå´t. Vi hörs eller?                                             

Ridde här 080605

Lillbrorsan är badad o klar. Väskan packad. Stol o ryggsäck står i hallen o väntar. Det är klart att man inte får följa med. Jag låtsas se ledsen ut men jag tänker njuta i fulla drag av att få ha husse för mig själv. Att Kimmen o matte m fl ska till Norge bryr mig inte. Är bara lite fundersam vad som kommer att stå på hans kritiklapp. Sist så fick han bl a omdömet utmärkt kropp - det omdömet har matte aldrig fått! Ska bli kul för brorsan att få träffa lite snygga Springrar i alla fall. Undrar vem som ska tvätta hans våtexem nu när jag inte är med. Matte använder bomull o nå´n vidrig lösning som smakar själva f-n! Nåja, hon får väl hållas då men attans om Kimmen blir sämre! Då tänker jag skälla på matte...

Åsa här 080508

Ja nu får man testa äktenskapet ordentligt. Sex helger i rad kommer jag att vara  upptagen med hundaktiviteter o gubben min har inte protesterat ännu! Fast han kanske har hört att jag har sexhelgerframför mig... Han lär bli varse vilket det är. Det är Norgeresa till utställning, jaktträning o jaktprov o Attigårdens kennelträff o gud vet vad mer. Kul ska det bli i alla fall att visa upp Kimmen. Snygg som attan med pågående hårfällning o fortfarande vinternos... men en lite arbetsmyra som aldrig ger upp! Se upp i skogar o fält för här kommer en 42,5 kilos raket med fågel o kanin! Tänker inte tala om mattes vikt så de så! Vi hörs!

Ridde här 080317

Att åka spark är nå´t som mina människor gillar. Tror jag det när en så stor o stark kille som jag kan hjälpa till med att dra! I söndags skulle lillmatte Anna o hennes pojkvän Olle ut med sparken. Kimmen var på annat håll upptagen med matte så jag fick det stora nöjet att ENSAM få följa med ut i naturen.  Att åka spark är kul. Lägg till en dragvillig hund så kommer farten. Lägg sedan till en vilt skuttande hare så förstår ni nog HUR hög fart... Om vägen och haren svänger åt var sitt håll och sparken en gammal o gisten så kan ni förstå hur det gick i svängen... Olle o överdelen av sparken åt ett håll och lillmatte o jag o resten av sparken åt harens håll. Nåväl, allt gick bra o jag fick kravla runt på Anna o Olle som låg i var sin snöhög. Jättekul tyckte JAG.

Lilla Kimmen har varit o ögonspeglats. Allt var bra med hans ögon. Men med hans väderkorn behöver han inte se så mycket tycker jag. Matte har talat om för mig att nu ska det avsökas fält i mörker. Vilka idéer va? Tror hon att det skulle vara svårt eller nå´t?

Husse har nästan blivit bra i foten han spräckte hälbenet i. I dag på jobbet halkade han utför en stentrapp o slog ryggen. Hur mycket otur kan en människa ha? Inget brott på revbenen men om det var sprickor i dem kunde inte läkaren utesluta. Hur som helst går husse väldigt lattjo. Krum o gisten - han ser nästan ut som sparken... Jag ska ta väl hand om husse. Nån annan får fixa sparken - den är svårare att läka.

Kimmen här 080212

Nä nu tror jag att människan blivit tokig! Hur ska en snygg kille med en image att tänka på kunna upprätthålla sin status när man blir motarbetat på detta sätt! Jag kanske ska förklara mig. Att matte sitter vid symaskinen är inget ovanligt men att hon skulle ha hittat fuskpäls i exakt samma färg som min utmärkta hårrem är ovanligt oturligt för mig. En anordning med två pucklar har sytts åt mig med matchande sadelväskor i siden och en nosgrimma har tillverkats och allt detta har hon satt på mig! Snacka om KAMEL!!! Själv gled hon omkring i huvudduk och kaftan och såg mycket mystisk ut. Till råga på allt skulle vi åka bort i denna mundering. Givetvis kom en granne (stackaren)! o körde förbi när jag var installerad i bilen o matte såg ut som en malplacerad arab med bilproblem. Tur att grannen kunde häva sladden o tog sig hem oskadd... Vi skulle till SSRK:s Glitter och Glamourföreställning! Gissa hur många som såg oss?! Man skäms och vill bara försvinna. Naturligtvis var det en tävling vi skulle delta i och naturligtvis skulle vi vinna o visas upp på SSRK:s hemsida! Matte var överlycklig men jag var inte det. Och naturligtvis måste hon kalla mig för Kimmelimmen. Va är det för namn?! Och på en cool kille som jag?! Ridde flinade åt mig o tyckte att det var så otrooooligt kul att det var jag som utsattes för denna förnedring o inte han. Själv fick han njuta av husse hemma i lugn o ro. Som om eländet inte ville ta slut skulle vi hem till Svarten igår. Han hade besök av Frida, Grace och Tilda. Tror ni att jag fick gå in utan denna hiskeliga mundering? Näääädå den skulle på. Svarten o tjejerna visste inte riktigt vad jag var o hur de skulle hantera mig men de är ju snälla själar så de  låtsades som om de inte såg hur illa jag var utstyrd. Bussiga polare!

Har nå´n månne hört talas vattenapporterande fågelkamel? Nä, kunde just tro det. Hämden är ljuv o den smakar bara bättre om den får lagras lite...

Kimmen här 080130

Nä, vi har inte dött här uppe i Kovland. Vi har bara gått i ide. Nu har man emellertid blivit dragen ur slafen och farit på långresa med gammelmatte Solveig och Svarten. Till Västerås skulle vi o bo på hotell skulle vi också. Jättekul det här med hotell. Massa lattjo hundar var det där o hiss fick man åka o sängar som man kunde krypa under o jag vet inte allt! Solveig har en konstig klump under sin fot o går hur kul som helst. Ni skulle sett vår entré i Strömsholms ridhus. Nu blev den inte som matte tänkt. Hon hade planerat att sätta Solveig i rullstol, förse oss hundar med dragselar o knyta fast oss i var sitt armstöd o slänga in en dummie in i utställningshallen för att på så sätt få "öppen gata" och lugnt kunna promenera in själv. Nu fick hon ändra planerna och in marcherade; kryckor o halt gammelmatte o packning o stolar o Svarten o jag. Dessutom var Svarten o jag på bästa undersökarhumör. Nåja, det hela avlöpte väl. Inga skrubbsår - inte ens på självkänslan. Vi fick var sitt 1:a pris o Svarten placerade sig som reserv i öppenklassen! Många tjusiga grabbar där må jag säga. Han är allt bra ståtlig den killen! Vi var 4 i jaktklass men 2 fick inte vara med se´n. De hade väl fått nå´t annat (matte sa att de hade fått 2:or vad det nu är). Själv är man stilig enligt protokollet. Som om nå´n inte skulle veta det ändå men det är ju kul att ha papper på det. Vi drog mycket uppmärksamhet till oss - 2 stora stiliga killar med färg o lockar i pälsen. Belöningen fick vi i bilen - var sitt tuggben att gnaga på medan tvåbeningarna (räknas kryckor som ben?) hämtade våra saker i ridhuset. Det var skönt att komma hem till Ridde o berätta allt jag varit med om men det fick han höra först nästa dag för jag var intill döden trött efter denna upplevelse. Kul var det men tacka vet jag att få leta fågel o simma o sån´t! Vi hörs!

Ridde här 071229

Varför måste människan vi har till matte alltid prova själv?!? Nu har hon varit till Granngården och köpt en konstig sax som är taggig på ena "klippen" o rak på den andra. Klart att hon skulle testa på oss. Först ut var jag, bilder togs före klippningen för att komma ihåg hur vacker jag en gång var. Sen satte hon fart med sax o kam. Gudars vad hon stökade! Öron, tassar, svans, hals o till och med kalsongerna skulle fixas. Inget är tydligen heligt. Fram med kameran igen för att få ett bildbevis på fasligheterna. Sen var det Kimmens tur. Samma procedur, först bild sedan orgie med kam o sax. Jag satt hela tiden o kollade om lillbrorsan skulle sköta sig o det gjorde han. Jag tror att han får nå´t lugnande i maten för han är så cool vad än matte hittar på. Inget skrämmer den killen! Han är expert på att "gilla läget".  Eftersom vi är mycket förlåtande hundar gillar vi matte ändå. Vi ska nämligen få BADA i badkaret! Schampo o skurborste är framtagna o halkmattan på plats. Vi gillar dig matte fastän du är galen ibland. För det är vi oftast...

Kimmen här 071226

Jaha, så skulle det värsta julstöket vara över då. På julaftonen fick jag hjälpa tomten att dela ut klappar. Stora o små paket skulle fördelas. Ja, de flesta skulle till lillmatte som naturligtvis placerat sig i andra änden av rummet. Kånka o bära stort o smått. En del paket luktade vansinnigt gott o dom var till Ridde o mej! Nu så här efteråt är jag såååglad att husse o matte inte gjorde som dom först tänkte - skippa julklappar till varandra o i stället köpa nya maskiner till tvättstugan. Bär det den som kan! Senare på kvällen åkte vi till Attigården och genomgick en nervtest. Wilja ville nämligen inte att vi skulle vara inne. Om vi ändå var det skulle vi inte andas eller synas. Försök fixa det den som kan. Tanten lugnade sig o så även vi så kvällen förlöpte utan hjärtsnörp men nog kan hon skrämmas med sin blick! Ridde kom på knepet att blunda när han skulle passera henne o det funkade. Synd bara att det skulle stå möbler i vägen o ibland även vissa väggar. Svarten däremot gillar när vi kommer o hälsar på. Tre stora o lyckliga pojkar som gör sitt bästa för att ha kul. När 120 kilo leker märks det så vi har viss förståelse för Wilja.

Ridde o Kimmen 071214

Länge sen sist eller hur? Nu är det så att matte (o även husse för den delen) har blivit galna. Väggarna här hemma har bytt färg o alla möbler har irrat runt i fel rum o ingenstans får vi vara i fred. Är det inte papper o plast på golven så är det damsugare o skurmopp som virvlar runt! Protester har inlämnats! Det kan inte vara för att det snart är jul, det måste bero på nå´t annat. Har hört att vi får besök av okänt antal personer på lördag men måste det vara så här för det?!? Ridde som varit med ett tag längre vet att det förmodligen vankas en o annan godbit. Om inte gästerna tycker om maten så är chansen stor att vi får äta en hel del. Det ser vi båda fram emot men tänk om alla är matglada precis som vi! Vad blir det då över till oss? En plan är därför utarbetad. En av oss ska stå o se söt ut soch fånga allas blickar och den andra ska anfalla bakifrån! Inte många står pall för en sån attack med en tallrik i handen. Vi längtar...

Kimmen här 071104

Nu må ni tro att det är spöken i skogarna runt Timrå! Trodde att matte sa att vi skulle åka till "mentolbiskvierna". Det lät ju smaskens! Men vi kom till de kvarglömda spökenas eldorado. Knäppa tanter iklädda skynken o tomma overaller o skramlande kedjor o spöken o jag vet inte vad mera! Det var alltså en mentalbeskrivning vi kom till. Som tur är gick allt bra. Matte blev inte speciellt rädd. Hennes mentala status är det inget större fel på o inte min heller. Tre av bröderna mina var med o vi klarade oss bra allesammans. Ska be om en örontvätt så att jag hör rätt till nästa gång vi ska ut i skogarna. Nu har matte fixat bilder från mentolträffen, se under "Kimmen". När vi åkte hem följde Stikkan med oss. Han är bra cool den farbrorn! Vi stökade runt i sängen med matte alla tre o jag blev morrad åt! Stikkan gillade inte att jag försökte komma mellan honom i MIN matte. Han har åkt hem nu så nu är matte bara min o Riddes! Nu ska här njutas...

Kimmen här 071021

Jag o Ridde har varit på kollo hos gammelmatte o gammelhusse i helgen för övriga flocken har varit på 60-årskalas i Stockholm. Matte hade lovat att jag skulle få simma eftersom jag skulle vara "funktionärshund" på en funktionsbeskrivning på lördagen. Kallt som f-n! Is på vattnet på morgonen men man är väl en kämpe! Men ni skulle ha sett mig på fredagen! Jag o gammelhusse Hans stökade runt på Alnö och spårade den mystiska älgen. Jag klarade det hela bra tydligen för jag fick ett 1:a pris. Lördagen var det simmning/apportering som gällde o det är ju det jag är född till så det gick hur bra som helst. Det var Maria Sjöberg som hanterade mig då. Trevlig människa. Kul! På söndagen var jag i Alnöskogarna igen men då med gammelmatte Solveig. Jag skötte mig bra även denna gång och fick 1:a med hederspris må ni tro. På söndag kväll skulle vi bli hämtade av övriga flocken och då vankades det tårta. Ni skulle ha sett mattes min när Solveig frågade om ingen funderade över varför det var tårta på bordet. Snacka om att matte gick igenom hjärnkalendern för att utröna vilkens bemärkelsedag hon missat! Då hämtade Solveig diplomen och en mycket tjusig rosett. Foton har tagits och ska sändas till matte så att hon kan lägga in på sidan så att alla får se vad fin jag är och hur bra jag passar i rosett. Manligt värre...

Åsa här 071005

Ja så har det då hänt det ingen vill ska hända sin hund. Kimmen har D på höger bak o lindriga pålagringar på vänster fram.

Ingen förvarning i form av hälta har vi märkt. Nu kom frågan om vad vi ska göra. Ska jag kassera honom och börja om på nytt med ännu ett oskrivet blad eller vad? Kimmen är inte en hund som kan ”ligga i träda”. Han måste få vara aktiv och arbeta för att må bra i själen. Det stora ansvar man tar på sig som hundägare innebär inte bara att tillgodose hundens fysiska behov – minst lika viktigt är dess psykiska välmående. Efter 2 så gott som sömnlösa nätter blev det enda vettiga beslutet detta:

Naturligtvis ska han få vara kvar och fortsätta som förut! Att hitta maken till arbetsvillig hund går nog inte. Han älskar att arbeta, är genomsnäll, ser inte illa ut och sprider sån glädje runt sig att jag skäms över att ens ha funderat på någon annan lösning. Vårt ansvar nu blir att se till att han även fortsättningsvis är i mycket bra kondition och behåller samma muskelmassa så kanske det dröjer länge tills han får ont. När/om den dagen kommer får jag på nytt ta ställning till vad som ska göras.

Han möjligheter att meritera sig har inte minskat, han kom inte till oss för att gå i avel utan för att vi ville ha en glad, arbetsvillig och snäll kompis att arbeta med och det fick vi med råge!

Men samtidigt gnager frågan i mig om det är rätt att fortsätta arbeta med honom och kanske göra så att han får ont. Det är ju delvis mitt ”fel” att han älskar att arbeta. Jag har alltid försökt göra träningarna så positiva som möjligt och har lyckats så bra att han hellre arbetar än leker om han får välja. Men han har det även i sina gener. Hans påbrå är inte fy skam!

Nu tar vi time out från tävlingar och ska fortsätta träna inför kommande jaktprovssäsong. Vi ska vara ett väl samspelt ekipage som ska ha så kul på proven att det ska lysa om oss!

Ridde o Kimmen här 070930

Vi har haft storfrämmande! De var stora de där vit/svart fläckiga sakerna som husse o lillmatte kallar kor. Vi ( o matte) vet bättre , 4 spenar = ko, 1 spene = INTE ko. Alla hade de var sin "spene". Ungtjurarna stod helt plötsligt i vår trädgård o åt fallfrukt o sen knallade de glatt vidare till mattes grönsaksland. Hade inte matte tagit in det hon velat ha redan från landet så tror vi att hon hade fyllt frysen med kött så som de stökade till. Husse ringde till granne o frågade om de saknade några kreatur (vilket de då upptäckte att de gjorde). Sen fick husse order av matte om att ta med en hink med torrfoder med sig ut för att förhindra ytterligare skador och att se till att djuren inte gick ner sig i ån. Vi grabbar blev lite fundersamma varför vi inte fick gå ut och även lite brydda över att matte småflinade så in i norden. Matte o vi tog plats vid förnstret för att se på skådespelet. Husse - som är ännu lydigare än vi - gick snällt ut med hinken, rundade hörnet och ruskade på hinken. Då blev det fart på "1-spenarna" må ni tro! MAAAAAT!!!! De kom rusande med berömvärd fart o husse fick kasta hinken på altanen o greppa en kratta för att freda sig. Matte låg vid detta tillfälle vikt över en stol o pep av skratt. Nåväl, det hela redde ut sig när grannen kom, även hon med en hink o 1-spenarna spang hem. När allt var över fick vi gå ut o lukta igenom hela tomten o vi fick även ta en tur i grönsakslandet vilket vi inte fått lov till förut. Det var himla kul o sen fick vi tvätta tassarna o ligga stilla i hallen tills vi torkat - inte lika kul. Nu väntar några laglösa dagar när matte ska resa bort. Då får vi gossar härja fritt med husse. Han ställer liksom inte riktigt samma krav som matte så nu gäller det att nyttja tiden väl. Vi har en plan...

Kimmen här 070929

Nu är man stor kille. Har fyllt 1 år minsann. Matte tyckte väl att det var dags för mig att prova droger eftersom hon släpade iväg med mig till veterinären tidigt på morgonen (o ingen mat fick jag heller)!  Fick däremot  en spruta i frambenet o sen var det godnatt. Enligt matte snarkade jag värre en en bulldog där jag låg på rygg i en fasligt kort konstig soffa PÅ ett bord. Folk tycktes vara väldans intresserade av mina höfter o armbågar. Att man är snygg vet man ju men att man skulle fotograferas på de ställena var nå´t nytt. Å vilken kamera sen då! Den satt fast i taket o bara matte o gammelmatte fick stanna i rummet när korten togs. Korten skulle iväg till SKK av nå´n anledning.  Nåväl, fick en ny spruta o sen vakande jag till liv. Ja liv o liv, det var inge vidare fart på mig på hela dagen fastän att Ridde försökte med alla sina knep för att få igång mig. Idag är jag däremot pigg som f-n o Ridde har fått igen för att han retade mig igår kan jag lova! Matte har återigen sagt att det är tur att vi är söta för annars skulle nå´t hemskt ha hänt oss. Vi blev förpassade ut på tomten i låååånga stunder. Jag kan tala om att gräsmattan inte är sig lik längre o inte heller häcken som nödvändigtvis måste växa precis där vi ska springa. Vem har planerat tomten så galet? I morgon ska vi (Ridde o jag) organisera om det hela...

Ridde här 070824

Ja ä sjuuk! Ja ha ont i rygga! Men dä gå väl över. Och nu går vi över till vanlig svenska. Jag är alltså sjuk. Säger matte i alla fall. Ja lite ont har jag ju men det har blivit bättre sedan jag började äta antiinflammatoriska/smärtstillande tabletter. Jag vet inte vad som hänt men i torsdags morse kunde jag knappt gå. Ont så in i baljan. Matte fick hämta mig i sovrummet o hjälpa mig ut på gräset där jag satte mig o kissade. En käck kille som jag ska inte sitta o pinka! Det blev en resa till veterinär o det konstaterades att jag har "hundryggskott". Ni tvåbeningar som haft ryggskott vet hur det känns! Nu gäller koppelrastning under den vecka jag ska äta medicin. Fy f-n vad tråkigt! Kimmen han får minsann rasa o rusa som han vill men inte jag inte. Tur att matte åker bort med otäckingen i morgon bitti. De ska visst till Ånge på jaktprov. Kimmen har lovat mig att försöka vara lite mer lydig. Alla som känner honom vet att vad han vill helst är söka av vatten o fält i full fart  o hitta åtminstone 35 fåglar o kaniner.         Dröm på du grabben...

Kimmen här 070820

Mina människor är så otrooooligt underliga. Blev väckt av matte kl 03.10 på söndag natt/morgon. Hon fick förlåtelse för sitt tilltag eftersom det omgående vankades mat. "Bäst du äter i god tid före bilresan så du inte spyr i bilen" mumlade hon. Jaha, bilresa, vad är på G nu då? Ridde visste inte han heller vad som var på gång. Hoppade in i bilen på gårdsplanen o somnade och vaknade  vid 8-snåret. Å vad fanns där då om inte en tjärn o fåglar o kaniner o båt o människor o gevär o allt det där som sätter så´n fart på mina livsandar. JAKTPROV!!!Det är tur att man är rutinerad, jag har ju varit med förr. Ja, bara 1 gång men jisses vad jag lärde mig mycket på den enda gången! Matte kan inte rya åt mig som hon brukar göra när jag är olydig. Hi hi hiiiiii! Hon måste vara en tandläkardröm - JAG kan i alla fall höra hur tandflisorna ryker när hon inte kan korrigera mig som hon ärligt talat borde göra. Nåväl, jag gick fot så bra jag kunde och simmade rakt (kom denna gång ihåg var fåglarna landade) o var snabb tillbaka till matte med pippi. Matte såg ut som om hon fått Botox i hela ansiktet med sitt stela flin men det oroade inte mig. Jag skulle ju få jobba! Oh vad det var kul! Massa fåglar, en med långa öron o päls som smakade lite annorlunda men vad gör det. Botoxmatte var tydligen nöjd med mig o hennes ansiktsförlamning släppte när jag var knäpptyst under vad människorna kallar för "passiviteten". Då sprack ansiktet på tanten kan jag lova! Husses ansikte blev oxå delat i två delar. Det hela ordnade sig emellertid och efter nå´n timme såg de så normala ut som de kan. Det är bara ett fel med de här tillställningarna - de är för korta. Tidsåtgången per hund borde vara från gryning till skymning men man får väl nöja sig med vad som bjuds. På tal om bjuds - Ridde o jag fick var sin macka när husse o matte fikade. På tok för lite tyckte vi båda. Snåljåpar! Det kan ha nå´t att göra med att jag förut inte kunde behålla vad jag ätit vid bilåkning. På vägen hem fladdrade en stor o gul rosett i fönstret o mina människor var så glada! De är inte speciellt krävande - jag lovar att fortsätta arbeta. Det löftet kan jag lätt avlägga eftersom att arbeta är det bästa jag vet - näst efter mat då, eller kanske inte, jag vet inte riktigt säkert, eller? På lördag ska det braka i skogarna i Ångetrakten för jag har fått löfte om att få hänta fåglar med o utan päls även där. Vi hörs!

Kimmen här 070811

Jaha, så var den slut då. Semestern menar jag. Den var vilsam för husse o matte men jag har fått jobba jag! Först i Rättvik då jag simmade som en galning o drabbades av PHF (Plötslig Hörsel Förlust) o fick avbryta provet...                                                                                                                                      Sen var vi ute vid en tjärn med husvagnen. För er som inte vet vad det är så kan jag tala om att det är ett förträffligt sätt att bo - man har full koll på vad alla gör! Man ser o känner lukt av allt som finns inom väggarna. Inget smygätande där inte! Väl vid tjärnen började mina människor o vifta med låååånga pinnar med snören o jag o Ridde fick order om att inte bada. Hur kan man ställa såna krav på en Golden?!? Har ni hört så sjukt! När människorna viftat en stund började det plaska i vattnet o då hade en fisk fastnat på snöret o den drogs upp på land till Riddes o min stora förvåning. O så var det det där med att ligga kvar då. Gick inte så tokigt men det var svårt må ni tro när fisken låg där o sprattlade! Nåväl, eftersom jag var lydig fick jag bära den till husvagnen. Den smakade säkert jättegott men jag fick bara slicka på den. Inte ens fiskrenset fick jag äta! Dom kan väl dela med sig liiiite i alla fall tycker jag. Firren vägde över 1,5 kilo o var så röd o fin inuti. Matte var stolt över att jag inte bet hårt i den.          En tur till Näsåker o våran stuga o Urkultsfestivalen har vi också hunnit med. Där var det många människor av nå´n slags okänd ras jag aldrig sett förut. Färgen på skinnet var allt från vit till mörkaste svart men det var inte det som var konstigt. Ni skulle ha sett så dom betedde sig! O hur de var klädda! O hur de rörde sig! Matte som annars brukar komma rusande med sax,kam o schampo i tid o otid - märkte hon inte hur dessa människor såg ut?!? Dom skulle behöva fixa håret vill jag lova. Långa repliknande tovor (som jag gärna skulle ha velat undersöka närmare) hängde o slängde runt huvudena. Men snälla o trevliga var alla vi mötte. Matte o husse tyckte detsamma. Vid stugan fick vi bada hur mycket vi ville (o det ville vi). Vi torkade inte på hela tiden vi var där.                                                 Ytterligare en tur med husvagn o långa viftande pinnar o fisk o inte bada när o hur som helst har vi hunnit med. Men matte har minsann tänkt på oss grabbar. Hon har gömt saker i skogen som vi fått leta reda på - påsklämma, näsdukspaket, dummie o jag vet inte vad. Sen har vi fått sitta o vänta vid stranden tills vi fått lov att simma o nu vet jag att det är bättre att vänta än att rusa ut. Matte har talat om för mig vad som väntar om jag inte lyder, typ...                                                                         

Åsa här 070718

Ambivalent - det är vad jag är nu. Vill o längtar men fasar samtidigt. Så här i elfte timmen börjar jag tvivla på mitt förstånd. Vad är det jag har gett mig in på?!? Vad är det som får mig att tro att just jag o Kimmen skulle kunna fixa ett pris på jaktprov?! Det får väl tillskrivas ett obstinat sinne. Jag kan inte motstå en utmaning eller godta att någon säger till mig att "det där klarar du inte". Mycket har jag pysslat med med mina hundar men aldrig jakt. Nu har jag tränat vad jag tror en retriever ska kunna o det är dags att få ett utlåtande av en kunnig jaktdomare om vad som måste arbetas mer med. Om han säger "allt" blir jag sint för jag tycker att Kimmen har så mycket i sin unga kropp redan. Glädjen att arbeta, kämpaglöden som gör att han aldrig ger upp, viljan att vara mig till lags. Få in det i en ovillig hundkropp den som kan! Allt detta har jag fått gratis i Kimmen o då vore det väl själva f-n om vi inte ska kunna få till ett 1:a pris. Ja inte på provet i helgen men det finns flera andra prov i närheten under sensommaren/hösten. Visst vill jag komma hem med ett pris men jag kommer inte att känna mig däckad av ett 0-pris. Det viktigaste är att få rutin o bli en bättre "retrieverförare". Att Kimmen kommer att ha kul är jag helt övertygad om. Jag vet vad han kan i sina ljusa stunder o jag vet även vad han kan hitta på när han får hjärnsläpp. Hoppas bara att publiken inte får FÖR roligt...

Kimmen här 070709

 Jaha då var man hemma igen då. Har varit o letat älg (hittade som vanligt bara en älgtass) o hämtat saker som folk slängt omkring sig på både land o vatten. Vi var i Storåsen i Jämtland på Attigården träff vad nu det betyder. Kul var det i alla fall! Å vet ni vem jag träffade? Jo Pappsen! Han är grann må ni tro! Han har fått en leksak som heter Eros, en 10 veckor gammal goldenpojke som var sååå söt!     Matte sa att jag har gjort en "funktionsbeskrivning" och gått ett öppenklass viltspår. Visste hon inte att jag fungerade va? Måste hon ha papper på det? Finns det förresten stängda klasser? Är det där man kan hitta resten av älgen? Får nog ta o lära henne ett o annat verkar det som. Nåväl, nu har hon papper så det räcker. Diplom o annat smått o gott. Jag har sovit som en klubbad oxe i natt. Jag fick lov att offra mig på Jerry när jag kom hem. Ridde bad mig ta över rollen som försökskanin åt Jerry när han övar på dräpargreppet kring strupen. Lätt som en plätt tycker jag att det är. Det är bara att låtsas som jag inte ser när Jerry kommer smygande och sen kastar sig den sista metern rakt på strupen min och klämmer åt allt vad han kan. Man är väl kompis o kastar sig lydigt omkull. När jag lessnat kliver jag upp o ruskar på mig så lossnar han efter en stund. Jag har i alla fall saknat Ridde. Vi skrek i kapp när jag kom hem och vi äntligen fick träffas igen. DÅ var Jerry tyst o stilla. Matte sa att måste hon välja mellan illvrål eller Jerryrace visste hon inte riktigt vad hon skulle ta. Jag vet - ta alltsammans! Det fixar vi lätt!

 Ridde här 070708

 Näää, nu får matte o Kimmen se till att komma hem! Jag är en herre på 3 år och jag orkar inte med den lille Jerrys tempo! Han är så livlig o sprallig o det skulle vara bra att få lite hjälp av Kimmen. Han har hur mycket ork som helst även han. Ja orken har väl jag också men lusten att leka är inte densamma när jag ska stoja med en så liten kille som Jerry. Man måste ju vara så försiktig o behärskning är inte min starkaste sida. Den kommer inte av sig själv så att säga. Tacka vet jag 37 kilos Kimmen! Det är nå´t att försöka ramma det! Oftast slutar det med en stor gul hårig hög med åtta ben som tumlar runt så grus o gräs ryker. Det är livet det! Jag läääängtar efter Kimmen!!!

Kimmen 070706

 Gudars vad jag är trött!! Vi har fått en inneboende som inte vet när det är dags att sluta leka. Själv kan jag inte säga nej till alla upptåg som erbjuds - man är väl kompis. Killen jag snackar om är en 8 månaders Jack Russel vid namn Jerry. Han måste ha nåt fantastiskt bra batteri i sin lilla kropp. Jerry ska bo hos oss under den tid han husse o matte är utomlands. Jag förstår att de måste åka ända till Grekland för att vila från den illern. Nåväl, i helgen ska matte o jag till Storåsen för funktionsbeskrivning o viltspår så då får man vila lite. Fast där finns ju många andra roliga fyrbeningar så det kanske inte blir så mycket vila. Ska bli kul att få bo i husvagnen med matte alldeles själv. Ska sova i sängen o gona mej. Ska bada alldeles innan sänggåendet så att hon inte torkar till...

Ridde 070630

 I helgen har vi varit i Storåsen o roat oss o andra. Matte hade lovat att vi skulle ha en uppvisning och det hade vi verkligen. Jag, Ridde alltså, hade en så´n där dag då jag var en guldgosse enligt matte. Allt hon bad mig om gjorde jag så bra att publiken satt och "oooohhh-ade". Dirigering, fritt följ, apportering, ställande o läggande och även en nysning på kommando klarade jag av som aldrig förr. Sen kommer vi till kapitlet Kimmen och då blev det inte så mycket "ooohhhh" mera typ asgarvtjutvrål. Han skulle visa apportering av fågel modell större. Visst, han satt lugnt o väntade på kommando, snabb som en vessla ut men sen brann det för honom. Goldenfnatt på ängen med pippi i munnen. Han hörde inget, såg inget och fattande inget. Det publiken såg var en svanstipp som stack upp ovanför det höga gräset o en matte som inte såg speciellt glad ut. Men till slut återkom både syn o hörsel o även Kimmen som återvände till matte med en något ankommen fågel. I en av fartvurpor hade Kimmen tufsat till fågeln så att fjädrarna spretade åt alla håll. Nåväl, han fick chansen en gång till o då gjorde han sitt jobb. När åskådarna hade torkat skrattårarna ur ögonen och ordnat anletsdragen någotsånär frågade matte om det var någon som ville prova att gå med en hund som inte drog i kopplet utan var förig och fin. Då sa en 5-årig flicka att hon ville prova men hon ville gå med den busiga hunden. Matte sa OK till flickans föräldrars stora fasa och så började den stilla lunken runt, runt, runt. Hastigheten ökade efter hand. Jag må säga att Kimmen skötte sig bra. Vet ni hur fort en 5-årig flicka kan ändra riktning o hastighet? Det går undan kan jag tala om. Bra jobbat Kimmen att hänga med där!

Kimmen här 070626

Har varit o sniffat efter enbenta älgar igen. Snart har jag fått ihop så pass många delar att jag kan börja bygga mig en egen älg. Anlagsklass hette viss snifflunken jag o matte o en trevlig karl gick idag. I 16 minuter fick jag spåra den rackarns älgen innan jag hittade hans klöv! Varför fick matte "dipplån" (tror att det hette så)? Är det en prestation att lulla i skogen kanske va? Nåväl, kul var det i alla fall o jag tror att jag får göra det här fler gånger för matte sa att nu du Kimmen ska vi ut o gå spår som har legat läääänge. Ser fram emot det o allt annat min människa hittar på. Ja det mesta i alla fall...

Kimmen här 070617

Jaha då har man varit i grusgropen igen då. Det kom en ny kille med sin människa o det är så kul med nya polare! Synd bara att man måste lyda hela tiden! Gå fot o sitta kvar fast människorna kastar pipdockor o dummisar hit o dit! Tror dom att man är helt hjärndöd eller? Klart man vill ta allt som får plats i munnen o lite till. Ligga platsliggning o matte irrar framför o bakom är inget nytt men varför ska det göras över huvud taget? Nåväl jag gör som matte säger för hon blir så lätt att ha att göra med då. Är hon extra nöjd brukar hon hitta på ännu roligare saker. Bada med gänget blev dagens belöning. Jättekul! Särskilt som vi hittade en människa som försökte fiska i ån som vi badade i. En av mattarna fnissade o viskade till min människa  att han hade tur som inte fick en 40-kilos hårig gul fisk på kroken. Jag trodde att det roliga var slut för dagen men icke! När vi kom hem vankades mat o vila. Senare på kvällen fick jag följa med matte o lillmatte alldeles själv till skogen. Där kom en konstig anornding - sele hette det visst - på och en lååååång lina sattes fast. Matte visade på en fläck i skogen som luktade nå´t alldeles vansinnigt intressant. Till min stora glädje fick jag lov att gå före matte o lukta o slicka på det mumsiga hur mycket jag ville. Efter ett tag hittade jag en älgfot! Gud va gott! Matte sa sen att jag hade hållt lagom tempo för att en något överviktig, otränad äldre gentleman med gevär skulle ha kunna följa med och fortfarande haft så pass mycket ork i kroppen att han kunnat ge ett skadat djur ett nådaskott. Jaha, ytterligare en uppgift för mig då - hjälpa PRO:are med gevär genom skogen...

Kimmen här. 070613

 Har fått badat o lekt med nya kompisar idag! En svart fin o snäll kille o en liten prinsessa som var gul som jag. Hon var fiiiin tyckte jag. Matte säger att det är mina hormoner som gör sig påminda. Matte säger att vi har tränat på vatten - vaddå på? Jag var I  vattnet. Det är drygt 2000 år sedan någon gick på vattnet och inte kommer jag att bli den nästa. Kvällen avslutades med att Britt-Inger i vanlig ordning hade tappat en del fåglar som jag skulle leta rätt på. Kan inte förstå hur man kan tappa bort såna godingar! Men man är ju bussig o hämtar dom till matte - hon blir så fånigt lycklig när hon får dom av mej. Måste säga att hon är lätt att hålla vid gott humör. Det ska jag se till att hon är för jämnan - det lönar sig...

Åsa här.070609

Veckan har varit upplevelserik. Det hela började med att Kimmen skulle simtränas. Lämpligare sällskap ut i vattnet än Ridde går inte att få. Jag tog med båda pojkarna ner till Ånäsparken som har en fin å som flyter genom hela området. Det var många bilar på parkeringen vilket inte bådade gott. När vi så hade gått över bron och in i området fick båda hundarna giraffhalsar. Där på gräset pågick en chi gong-övning av sällan skådat slag. Tänk er 20 damer i varierande åldrar i märkliga positioner med ett ben i luften och kroppen vriden i de mest fantastiska kurvor med armarna spretande i omöjliga vinklar! Klart att hundarna funderade vad som stod på. Ridde skrek som han brukar göra när han vill delta i nå´t. Båda hundarna tyckte att det var det mest intressanta de sett på länge. Jag tror inte att damerna hade uppskattat deras sällskap så jag drog grabbarna vidare i mitt anletes svett. Pustade precis ut när nästa prövning kom – ett flickfotbollslag med huuuur många bollar som helst! Återigen giraffhalsar och dragkamp. De är ganska duktiga på att gå baklänges kunde jag konstatera. Nu kunde väl inget mer hända men det gör det alltid. Ett par som var ute på promenad med en finsk spets som ville sätta mina grabbar på plats och talade om det så högt han kunde. Mina hundar kommer aldrig mer att få gå i den parken på tider som andra kan tänkas vara där. Nattvandrare ska vi bli. Simträning går bra även nattetid.

Nationaldagen skulle ägnas åt fortsättning på jaktlydnadskursen som utvecklats till en jaktträningsgrupp. Vi hade blivit inbjudna till Monas fritidshus som ligger vid en sjö. Båt, roddare, apportkastare, fåglar m m var ordnat. Kanonfin plats att träna på. Skog, öppna fält och ett suveränt vatten! När det var dags för Kimmen att gå ut i vattnet stannade han när vattnet nådde mitt på kroppen. Jag slet av mig byxorna och sprang ut i vattnet i trosor o linne. Gissa om det blev fart på kamerorna. Det gällde att fånga storsjöodjuret/Barbamamma på bild. Kimmen är dock en snäll gosse som inte har åsikter om matte på det sättet. Jag plaskade ut o han efter. När han så fick se fågeln ”simmade” han ut fastän han höll på att dränka sig. Han är den modigaste hund jag träffat i hela mitt liv! Han simmar uruselt, plaskar o väsnas men kämpar som en hjälte. Vi måste träna mer så att han kommer på att även bakbenen går att använda i vatten. Han fick även höra skott för första gången i sitt liv. Inga problem – skott för honom innebär att en fågel är på väg mot vattenytan/land och snart kommer kommandot att hämta. Mot bättre vetande har jag lagt in bilder på Kimmen och storsjöodjuret. Alltid är det nå´n som mår bättre av att se eländet och Kimmen i vattnet. Vill ni se fler bilder så kostar det...

Kimmen här. 070520

 Jaha, då har man varit uppe o väckt tuppen igen då. Fast jag har inget emot att kliva upp tidigt - man får mat desto tidigare. Vi, lillmatte, gammelmatte, Svarten o jag, skulle på utställning i Östersund. Massor med mat packades, varma kläder o en filt till mig. Fick dela utrymme med Svarten i bilen o det gick bra. Han är väldans snäll den killen. Domaren tyckte inte speciellt bra om mig. Det gör inget  eftersom jag inte behöver vara snygg i allas ögon. Det räcker med att familjen avgudar mig. Det har dom fått lov till. Så länge dom sköter sitt jobb o förser mig med en bra o intressant tillvaro kommer jag att älska dom. Speciellt mycket de dagar jag får jobba hårt med att hämta alla de fåglar som människor tycks tappa i skog o på fält. Ibland hittar man fåglar som inte luktar människa också. De där små fina pippisarna som huskatten Tassa kommer hem med. De är mycket populära verkar det som. Så fort att katten ropar att "nu är maten här" rusar alla ut på gården. Husse eller matte brukar vara först o då får inte Ridde o jag smaka. Då ska läckerheterna i en påse som läggs i den stora gröna tunnan vid vägen. Vi ska tala med kattskrället så att hon mycket tyst meddelar endast oss gyllenpojkar att maten är klar.

Kimmen här. 070512

Nu har man fått stå på bordet igen. Man har nämligen blivit friserad. Man ska på utställning nästa helg. Vad nu det ska vara nödvändigt för. Matte säger att det spelar ingen roll hur jag ser ut bara jag är bra inuti. Hur i hela friden kan hon se det? Nog för att hon har en skarp blick men kan hon verkligen se inuti mig? Ser hon alla saker jag har svalt - då ligger jag risigt till! Jag kan i alla fall rapportera att jag har fått bära en kanin. Den presenterades mig i onsdags på "måsta-lyda-fastän-andra-har-kul-träffen". Jag tog den genast och försökte få ihop den till en boll, när det inte gick bar jag den som matte hade tänkt sig förstod jag på hennes glada kroppsspråk. Man funderar hur detta ska sluta. Är det så att jag ska hämta allt som ligger löst i markerna? Inte mig emot - jag gillar att släpa hem både stort o smått. Undrar vad matte skulle säga om en sån där lång pinne som slingrar sig? Skulle hon gilla att jag tog hem även en sån? Gissar att det skulle höras över hela byn...

Kimmen här. 070501

Tänk vad hon hittar på min människa! En lugn o trivsam (och därmed tråkig) tur till Springerkompisarna Viktor och Freddie trodde jag att det skulle bli. Men ack vad jag bedrog mig! En långtur i skogen blev det med tjäderhonor springande tvärs över stigarna. Gissa om Freddie kunde spåra! Själv sprang jag bara omkring och visste inte vad som skulle göras. Promenaden gick vidare och rätt som det var så tog marken slut och vattnet tog vid. Jag blev BLÖT! Både Freddie o jag lyckades på nå´t sätt trilla i en tjärn och fick prova på att simma för första gången. Matte sa att vi lät som en Mississippihjulångare med fel på skovelhjulet… Nya lekmöjligheter har öppnat sig nu när jag vet att man lätt kan förflytta sig i vatten. Nu förstår jag varför Ridde inte kan låta bli vatten – jag kommer att göra honom sällskap i varje dypöl! Matte säger att vi ska åka ofta till vatten för att simträna. Hon vill att jag ska förflytta mig lika tyst i vattnet som Ridde. Om jag inte lär mig det kommer jag att få bada morgon, middag o kväll – undrar just hur länge man kan luras…

Ridde här. 070423

Jag har träffat en ny kompis! Det var tidigt på morgonen när jag enligt matte skulle "göra det jag behöver" borta vid björkdungen. Det jag behövde var inte det matte trodde. Jag hittade honom i fjolårsgräset o han var så fin! Jag viftade som en galning på svansen, intog lekinvitställning och till slut måste jag bara få goldenfnatt o rusande runt i en minimal cirkel. Då kom matte farande i sin anskrämliga morgonupplaga... Jättestor,  illgrön morgonrock, husses 45:or på fötterna, okammad o allmänt hemsk att skåda. Hon ville se vad som fick mig så exalterad. Hon särade på det långa gräset och konstaterade torrt "sorkar är för små för att du ska kunna leka med dom - se bara så rädd den är". Tror jag det - vem blir inte rädd för matte i morgonskick...

Ridde här. 070421

Äntligen har min pool tinat fram och vattenfyllts! Jag ligger o vältrar mig i den så ofta jag hinner, Kimmen plaskar bara runt o är i vägen. Härligt rent o kallt vatten med en mysig geggig botten - kan det bli bättre? Mina människor låter mig inte komma in i huset när jag är nybadad, jag får ligga på altanen i solen o torka. Undrar om de vill att jag ska krympa - har fått höra att jag är lite väl stor. Matte har varit bortrest några dagar så flocken har haft det lugna o skönt. Ingen som styr o ställer men heller ingen som hittar på roliga saker. Husse är jättebra men han motionerar oss bara kroppsligt o både Kimmen o jag vill ha hjärngympa. Vill o vill, matte säger att vi måste ha det för att vi ska kunna vistas i möblerade rum... Inne vill vi gärna vara så det är bara att ställa upp.

Kimmen här. 070413

Har idag spårat en enbent älg som måste ha varit trasig. Han läckte nämligen blod! Gott var det och sen hittade jag älgens enda ben - men var i hela friden tog resten av älgen vägen?!? Fåglar flyger o älgar går så det måste ha varit en korsning jag följde efter. Älgtrut kanske? Eller älgspett? Fick sen söka efter grejer som Anna tappat i vanlig ordning. När ska människorna lära sig att hålla i det dom fått grepp om? Dom borde lära sig av mig - jag släpper inget förrän jag får tillsägelse om det! Ridde satt under mina övningar inspärrad i en rastgård och kom hela tiden med glada tillrop. När han sen blev befriad spårade han precis som jag men det gick fort kan jag tala om! Matte sa att skytten måste vara elitidrottare för att kunna pricka en älg efter en sån språngmarsch. Sen fick vi leka brorsan o jag. Det är ändå det bästa som finns. Snart är jag stor nog att hinna i kapp honom o så ska han få se! Vet ni förresten att man kan vara två som samtidigt bär en klöv? Det går bra bara man går åt samma håll...

Kimmen här. 070410 

Matte har lagat kongen!!! Nytt band i stället för det jag bitit av. Nu kunde jag ha dragkamp med Ridde hur mycket som helst! När han tröttnade studsade jag runt i köket och hallen (som ändå ska få halvpanel) och viftade o slängde med kongen. Det blir rätt bra märken av en röd kong på en vit vägg... Matte har bråkat på mig idag. Jag har varit odygdig o bitit sönder en osedvanligt ful o onödig väska. Jag trodde att jag gjorde henne en tjänst för nu måste hon ju köpa en ny. Hur kunde hon förresten veta att det var jag - Ridde var ju också hemma?  Kan ha nå´t att göra med att jag mötte henne i dörren med en bit av handtaget stickandes ut ur mungipan. Det KAN var så att det var Ridde som bet av handtaget o gav det till mig. Förresten får hon skylla sig själv som lämnar mig ensam med en gnagvänlig sak, så de så!

Kimmen här. 070408

Tränade matte idag. Eftersom jag är så fiiiiin fick jag en jättefågel av Britt-Inger o Poppe. Tusen tack! Med den har jag tränat matte att gå ut o lägga ner den så att jag får hämta. Det är fasligt vilket vingspann en så´n pippi har! Jag fick nästan nackspärr av att lyfta huvudet så högt. Måste frågan nå´n duktig apportör hur man paketerar rätt. Nåväl, matte går bra nu, ingen hälta så nu ska människan tränas inför kommande säsong - ja inte badsäsongen tack o lov, det är ett passerat stadium för henne- nej jag menar kommande tävlingar. Går inte för sig att tanten flämtar som en astmatisk gnu. Hon ska vara i topptrim så hon kan gå viltspår m m utan att jag behöver skämmas. Fick förresten fnatt igår. Ridde skulle heja på katten och viftade ikull mattes kvarglömda krycka så att den ramlade över min rygg. Apportör som man försöker vara så tog jag tag i handtaget och gick mot Ridde som blev rädd för mig. Han småmorrade och sprang undan o jag efter som en iller fortfarande med kryckan i munnen. Ut i hallen och tillbaka i köket några vändor med kryckan dängandes runt väggarna, ivrig att hinna i kapp Ridde, trångt var det,  sen sa matte "nu måste vi göra nå´t åt tapeten i hallen för den är alldeles full av skrapmärken" och blängde på mig. Husse - som är en tålmodig person - sa att det blir nog fint med halvpanel i hallen och den tål att skrapas av kryckor också...

Kimmen här. 070404

Husse o jag gick en promenad igår, det blev drygt 6 km. Ridde fick inte följa med för matte har bestämt att jag måste möta världen ensam. Jaha, och? Vår granne tyckte att Ridde var så snäll o fin... Tror jag det eftersom det var MIG hon såg. Ridde fick vara hemma o söka apporter ensam med matte. Lite avundsjuk blir jag men han måste väl också få ha kul. Mitt i skogen mötte husse o jag nå´t som han senare beskrev för matte på ett sätt som fick henne att tro att mammut går  att korsa med krokodil. Det var ju bara en stor jämthundskorsning försökte jag få fram men inte lyssnade dom på mig. Jag hittade en jättestor träbit i skogen som jag fick bära på hemvägen. Matte tycker att det är bra att jag tränat på detta eftersom det är tillåtet för mig att i mörker hämta liknande saker i grannens vedupplag. Undrar vad hon ska med alla dom pinnarna till? Man lär väl endast se röken av dom...

Kimmen här. 070401

Vilket aprilskämt! Satt vid ytterdörren, nypetad i ögonen med rinnande tårar och vädjande blick. Naturligtvis fick både Ridde o jag följa med på träningen. Blev fastsatta vid en stolpe och matte linkade ut på fältet med 2 apporter. Men det var Ridde som fick jobba!!! Han är snabb må jag säga men jag ligger i hårdträning för att bli ännu snabbare. Som tur var kom husse o hämtade oss och tog oss med på en långtur i skogen hemmavid. Ridde hittade ett jättefint vattengeggahål som han lyckades klämma ner sig i. Själv hade jag fått upp doften av härligheter i skogen och ägnade mig åt dessa. Matte bättrade sig lite när hon kom hem. Då fick JAG apportera lite på gården. Har fått rapport om att farbror Molde hade ett jack i tassen och att en sten hade letat sig in i såret. Inte undra på att han var halt! Bra att det är nå´t som går över i alla fall. Ridde o jag har fått högtidligt löfte om att under kommande vecka få träna varje dag (som vanligt) och till helgen ska endast JAG få följa med till träningen med de större hundarna. Ser fram emot att få vara det störande momentet...Kimmen

Kimmen här. 070331 

Har varit på utställning igen. Man börjar bli en ringräv nu. Lillmatte höll i andra änden av kopplet och visade mig så bra och sprang lagom fort. Jag förstod att nå´t var på gång i går kväll eftersom jag blöttes ner och fick en av hussen t-tröjor på mig. Matte var nämligen i veckan tvungen att bada mig efter det att jag o Ridde hade varit i geggadiket och myst. Efter badrumsbadet var jag lockig som en permanentad pudel och lockarna skulle bort sa matte. Trevlig tillställning det här med utställning i alla fall. Träffade gamla polare - Jerry, Jack Russel-valp - Freddie - "springergubbe" på 2 år och min farbror Vassruggens Molde Bärsärk (vilket han inte var). Molde sa till mig att han hade lite ont i ett bakben och han haltade faktiskt lite ibland. Hoppas att han snart blir bra igen. Matte ska lägga ut den förtjusande domarens kritik på sidan meriter säger hon. Jag hörde att matte tänker åka ensam till träningen i morgon. "Jag kan ändå inte träna på rätt sätt när jag inte kan röra mig riktigt". Vaddå röra sig? Det kan jag ju göra för oss båda!!! Ensamfarandet ska vi allt bli två om. Har planerat att sitta vid dörren, peta mig i ögat och se så ledsen jag bara kan ut för att med rinnande tårar beveka matte så att jag får följa med. Gissa vem som vinner den kampen...Återkommer/Kimmen

Ridde här. 070329

Jaha, nu är det bevisat. Vår människa är inte som andra. Apportering - ni vet  söka, hitta o snabbt ta hem till matte är ändrat! Rakbenta matte satt på altanen i solen, gav mig en apport och sände ut mig på åkern! Dirigerade mig till en bestämd plats och sa "loss"!!! Vad är nu detta? Alla ni som kan det här med apportering vet att man inte ska lämna ifrån sig sakerna annat än till husse/matte. Snacka om att man blir fundersam. Inkallningen gick ganska långsamt måste jag säga, prova själv att springa med huvudet vänt bakåt. Sen tar matte och sänder ut Kimmen med ett glatt sööööök apport! Klart han visste var den låg (han hade suttit bredvid matte och tjuvkikat) och så fick han beröm för den enkla saken. Protest ska lämnas in snarast! Nåja, matte dock tagen till nåder igen för hon gick sedan till baksidan huset och gömde apporter som jag sen fick leta reda på. Ibland vet hon vad hon gör men inte alltid. Undrar vad hon ska hitta på härnäst. Man bävar.../Ridde

Ridde o Kimmen här. 070326

Matte är lusig! Måste vara så för hon har både i går kväll o i morse tvättat sig i nå´t som luktar så vansinnigt illa o starkt. Sen skjutsade husse o vi henne till sjukhuset (förmodligen avlusning på gång). När vi sen hämtade henne på eftermiddagen luktade hon ännu värre fast mer spännande. Ett paket hade hon runt knät också. Undrar vad som finns inuti det? Och varför ska hon gå med kryckor? Hur länge då? Vi vill ju ut o jobba! Vad menas med "trasig menisk o lösa broskbitar"? Hörde det när vi tjuvlyssnade på mattes samtal m husse. Tur att matte har gått ur avel för det verkar inte vara nå´n man ska ta kull efter...Vi har i alla fall utkrävt ett löfte om att få jobba hemma på gården. Vi kommer att kräva vår rätt till arbete!! Ridde o Kimmen

Ridde här. 070324

Nu är det nå´t mysko på gång! Vi har blivit tvångsklippta! Ve o fasa. Stå stilla i evigheter o bli av med tjusarlockarna! Vår människa är inte riktigt klok om hon tror att vi ska vara så här nakna på utställningen. Jag (Ridde) fick i alla fall behålla svanshåret o lillbrorsan fick behålla långa strået ovanför ögat. Tur det för den "antennen" verkar vara bra att ta emot signaler från andra hundar o människor. Det är säker den som gör att han har så lätt för att lära sig och inte som jag måste kämpa för att fatta nå´t. Återkommer! Ridde

Kimmen här. 070323

Jaha, nu är det alltså fredagkväll. Göööörtrist! Husse, matte o lillmatte är trötta och vill bara ligga i soffan o se på TV. Jag har försökt allt för att få igång hösäckarna - apporterade matskålen (resulterade inte helt dumt i mat för matte flög upp ur soffan o frågade husse när mat serverades senast) gnälla vid dörren (fick gå ut o spana lite) bet brorsan i det onämnbara (fick bannor av matte). Man får väl lägga ner upplivningsförsöken o lägga sig i soffan o slappa som övriga flocken. Har fått muntligt löfte av matte att i morgon då ska det bli skogstur med sök och apporteringsövning! Väskan är packad med kruskavel, dummies och "toarullshållarpinne" i metall. Min människa har bestämt sig för att jag ska kunna hämta apporter av alla möjliga material - inte gör det mig nå´t! Vi hörs! Kimmen Jr

Kimmen här. 070320

Ja som synes på min bildsida har matte bestämt sig för att jag ska kunna  apportera allt. Som om det skulle va nå´t! Slutprovet att apportera korv är jag inte klar för säger hon men snälla! kan jag inte få försöka?!?  Nu har människan lagt upp nå´n slags träningsplan säger hon. Undrar just vad det betyder. Vi ska fortsätta träna varje helg med mina polare och under veckan träna i skogen på allt möjligt. Skogen ni vet, det är det där stället som är så intressant. Lukar fantasktiskt gott o spännande och man kan hitta allt möjligt där. Gissa bajset är en av mina favoritsysselsättningar. Det och mycket annat gömmer sig i/under/ovanpå snön men jag hittar allt! Dax för kvällsfika hör jag från köket, måste rusa.                     Ha det! Kimmen Jr

Tjena, Kimmen här. 070318

Idag fick man vara med de stora killarna o tjejerna o träna. Gå fot, sitta o vänta på min tur m m. Det tyckte jag var rena barnleken. Jag är stor nu o kan allt det här. Matte tycker att jag måste bli säkrare men jag är så säker man kan vara. Varför i hela friden ska människan envisas med att  kasta dummies framför mina fötter utan att jag får kuta efter?! Det är väl meningen att jag ska hämta grejorna som människorna tappar o kastar? Apportera fågel fick jag till slut göra o gissa om det kan bli spring i benen! Matte satte på mig koppel för att begränsa mina utsvävningar. Det är klart att jag kan lugna mig men varför? Jag vet att det är matte som bestämmer men lite mer praktiserande av MBL skulle inte var så dumt! Människorna tyckte att det var dåligt väder - vaddå dåligt? Nollgradigt o blåsigt o kraftigt snöfall - är inte det kul så säg! Vi hann inte mer än hem så fick vi besök av Jerry - en 4,5 månaders Jack Russel vars matte höll på att få en infarkt när hon hörde Riddes jubelvrål. Han o jag gillar alla hundar men ibland är vi lite för högljudda...Vi fick i alla fall leka o stoja i köket i 1,5 timme innan tvåbeningarna fått nog o sa stopp. Jerry ska oxå på utställningen i Timrå och vi har ingått en hemlig pakt - när vi träffas där ska vi fortsätta leken o se om vi kan skrämma fler harhjärtade människor. Jag tror vi har stora chanser att lyckas. Ha det bra så hörs vi senare/Kimmen Jr

YourCompany.Com © 2003 • Privacy Policy • Terms Of Use