Träning
Man lär så länge man lever, eller hur? Eftersom jag har gått från schäfer - yorkshireterrier - rottweiler - golden så har jag lärt mig att försöka göra det bästa av hundens egenskaper oavsett ras. Det är hundens personliga egenskaper och ägarens fantasi som sätter gränserna. Gränser ska tänjas på och man kan gå över dom utan att någon skada sker.
På denna sida kommer jag att lägga in lite från den träning mina två fyrbenta gyllene gossar utsätts för.
2012-03-18
Vilken träningsdag!
Anna Backe med Ralle, Roger med Nilla och jag med Affe träffades för att göra årets första fältsök. Alla hundarna var på topp (tårna) och vi började med dummisar. Affe rusade runt på hygget som en galning och först efter en stund slog han igång nosen. Sisådär var hans insats men en ung och orutinerad kille som han är kan man inte förvänta sig mer av. Nilla var nästa hund ut för att jobba. Snacka om att den tösen har utvecklats! Apporteringen sitter perfekt, bra sök, snygga avlämningar! Sedan var det Ralles tur. Här har det också hänt mycket. Inkallningen och sök fungerar, apporteringen var även den bra och vid nästa försök då fågel användes TOG RALLE FÅGEL!!! BILDBEVIS FINNES!!! Att Affe o Nilla tar fågel vet vi sedan förut så det var givet att de skulle fixa söket med pippisar. Affe tog sig och blev mycket noggrannare när det var fågel som skulle sökas. Det hjälpte nog att han fått rusa av sig och inget hitta. Det är det man har nosen till grabben! Nilla verkade vara den stadiga och rutinerade hunden. Alla hundarna var så duktiga. Tre nöjda o glada förare kunde konstatera att deras hundar stigit i värde och aktning.
2012-01-07
Bara för att jag inte har skrivit något om träning ska ingen tro att vi INTE tränat. Varje dag tränar vi i vardagen med diverse kommandon och beteenden. Apportering tränas med allt vad vi kan hitta på att Affe ska bära. Inget får vara främmande för honom att hämta på mitt kommando. Att hålla kvar apporten i munnen tills han får kommando att släppa är för mig en viktig del och det har vi träna massor på. Ja eller tränat och tränat - vi har dagligen bekräftat att så ska det vara.
Nu när apporteringen har blivit så säker är det dags att lägga in apportering tillsammans med andra (vuxna) hundar. Han hade en period när det var liiite otäckt att ta en apport mitt framför näsa på en vuxen hund. Men så ska det vara. En lite parvel ska inte utmana en vuxen hund om ett byte! Det är min uppgift att förutom att göra träningen så kul som möjligt även se till att han inte får obehag av någon annan hund. Då gäller det verkligen att vara uppmärksam - signalerna kan vara så diskreta att vi människor har svårt att tyda (om ens se) dem.
Vi har anmält oss till "simskola". Eftersom han bröt ett ben i framtassen vid 12 veckors ålder har vi inte kunnat träna simtekniken så som jag ville. Det är även en jättebra styrke- och konditionsträning som inte belastar leder. En gång i veckan har jag tänkt att lilleman ska få gå på hundsim fram till våren. Då får Affe träna tillsammans med Ridde som är ett riktigt vattendjur. Ska bli en fröjd att se dessa gossar simma tillsammans!
110819
Ett nytt kapitel i mitt liv har börjat. Efter att ha mistat Kimmen tycktes livet vara outhärdligt. Trist och tomt men då måste man fylla det med något. Det har jag gjort och inte med vad som helst - en ny stjärna har tänts på himlen. Soltrollets Golden Non Stop har mer än väl fyllt tomrummet i våra liv! En strålande härlig gosse som verkar vara arbetsgläden personifierad. Trots fraktur i ena frambenet/tassen (det har läkt jättebra) och därmed lång tid i stillhet kunde han koncentrera sig så bra att första försöket med fågel blev en total framgång. Jag tror att Kimmen sitter i himlen och nickar att "precis så ska man göra". Jag är så nöjd! Vi har hela hösten och vintern och våren på oss att träna inför kommande jaktprov. Å då ska världen få se!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
080402
Jo visst har vi tränat efter juli 2007 men inget har noterats på denna sida.
I dag kunde jag konstatera att det är helt enkelt fantastiskt att ha 2 hundar att träna! Snacka om att det gick lätt! Ut i skogen med guldklimparna och dummies. Det finns inget som får grabbarna mina att bli så uppmärksamma som en dummie. När jag väl fick dem att springa sina egna rundor kunde jag få möjlighet att lägga ut apporterna i smyg. De kom som raketer på inkallning, satt stilla som två änglar, kunde sitta still när en av dom blev skickad på sök, snabba inlevereringar, korrekta avlämningar och INGET BUS!!! Kan man begära mer?! Det spelar ingen roll vilken som skickas på sök/apport - den andra sitter o följer den andras arbete med stort intresse. Dessa killar som annars inte kan se varandra utan att börja leka vet tydligen när det är jobb och inte. Hur kan folk leva utan hund...
070721
Ja då var så debuten i jaktprov gjord. Den får gå under benämningen träning. Nervös så till den milda grad att det är ett under att jag inte svimmade. Den trevliga domaren (Tommy Lundin) gjorde ett bra jobb med att lugna mig o lotsa mig runt i övningarna. Kimmen var taggad till max o jag måste hålla honom mycket kort för att han inte skulle rusa ut i vattnet. Han satt lydigt kvar vid skottet men tittade på mig o såg naturligtvis inte nedslagsplatsen. Eftersom jag är helt ny på detta frågade jag domaren om jag fick sända nu o det fick jag. Jag sände Kimmen över vattnet in i vassen och hörde dunsen när han simmade in i båten. Kallade efter en stund in honom o sände igen. Återigen en duns o han vände mot mig. Visade att han skulle ut igen o då sa skytten "är det inte lättare om han simmar runt båten i stället för rakt igenom?". Nu på tredje försöket fick han vinden i nosen o tog fågeln. Han är så tapper min lille kämpe! Rakt mot mig o satte sig framför mig med lycklig blick. Frågade återigen domaren om jag fick ta fågeln o det fick jag. Kimmen har kunnat sitta där fortfarande för han släpper inte förrän han får tillsägelse att göra så. Sen var det dags för en markering alldeles vid sidan av vattnet o Kimmen såg återigen inte var fågeln landade. Sände honom tvärs över en liten vik men dragningen till vattnet blev för stor. Domaren sa att nu tar vi en till markering på vatten. Kimmen fixade inte den men simmade glatt o letade. Nu var det dags för ett linjetag för att hämta en fågel även den alldeles nära vattnet. Kimmen gick spikrakt mot busken där fågeln låg men 1 meter framför stannade han o tittade på vattnet. Jag såg hans tankebubbla "jag har ju en fågel kvar på vattnet!" o han simmade naturligtvis ut för att leta igen. Han brydde sig inte om stopp eller inkallning, bara simmade o letade. Då sa domaren att "nu bryter vi". Jag förstår honom. Ska man nolla på ett jaktprov måste detta vara den bästa anledningen. Kimmen ville bara arbeta o lyssnade inte på mig. Fint grepp o tjusiga avlämningar. Trodde inte att nollan skulle bero på dålig lydnad eftersom det är min (men inte Kimmens) starkaste sida. Fick muntliga omdömet att hunden hade bra arbetslust o jaktegenskaper men att vi inte var på samma väglängd den dagen. Nä, för att få kontakt med Kimmen den dan måste nog NASA hjälpa till. Nu vet jag vad jag ska träna på. Det viktigaste är att Kimmen besitter de egenskaper som ska finnas i en arbetande Golden. Han ser dessutom ut som en vanlig Golden. Det blir fler jaktprov framöver o då kanske jag kan skriva nå´t under "Meriter"...
070715
Det var ett bra tag sedan jag skrev något på denna sida men tränat har vi minsann! Inför viltspårprovet har vi gått 3 spår. Tempot är inte lika lugnt som vid det första när varje bloddroppe skulle avsmakas. Den takt han håller nu passar utmärkt för vilktspår men för bruksspår är det på tok för sakta. Jag har inte för avsikt att skynda på honom - jag tror att det kommer att bli annorlunda när det är människospår han ska gå. Det reder sig... Träningen inför jaktprovet har gått jättebra. Två gånger i veckan har vi träningsfantaster träffats. Idag hade vi ett "genrep" som gick så bra. Han bryr sig fullständigt f-n i andra hundar o människor när han ska jobba. Det finns bara han, jag o arbetet. Kan det bli bättre? Han går lugnt i vattnet, simmar med rätt bra fart (tyst) och är outtröttlig på land. Jag ser på långt håll när han har fått korn på fågel eller kanin, svansen går som en propeller. Ingångarna är även de bra, kanske skulle han galoppera lite fortare men jag är nöjd med hans tempo. Det gäller att spara på krafterna. Söket är nog det bästa han vet. Numera är det inte bara spring i benen, nu är nosen påkopplad och då behöver han inte kuta runt som en dopad kanin. Söket blir snabbt o effektivt o hans glädje när han hittat bytet går inte att ta miste på. Längtar till jaktprovet för att få besked om han är lika duktig som jag tycker att han är. Hursomhelst är han en underbar hund att jobba med - vad mer kan man begära?
070701
Nu när simmandet fungerar så bra kan jag släppa den biten o gå vidare med allt det andra. Han är så säker nu i vattnet att han simmar rakt mot mig så jag måste tänka på hur vattenkanten ser ut där jag står. I går simmade han rakt mot mig o kunde inte ta sig upp över strandkanten så jag fick greppa hans ryggskinn o dra upp honom. Inte en enda fundering på att släppa fågeln - jag tror han hellre skulle dränka sig än att släppa! På tal om släpp...Efter Kimmens hjärnsläpp i går var det dags för allvarsam träning i lydnad o enkel apportering. Naturligtvis gick det bra men jag tycker att ingångarna börjar tappa fart. Nu får vi göra en punktinsats på snabbhet. Greppet börjar bli lite modell "tugg" o då gäller det att bryta det beteendet snabbt. På Kimmen fungerar det med att jag säger nej och/eller att jag springer ifrån för då kommer han rusande o glömmer att gnaga. Vi får se hur det går på onsdag för då ska vi till skogen o träna igen. Nu ska kaninen fram igen!
070630
Vi har varit i Storåsen och gått i skogen o tittat på skogsmaskiner i arbete. Bra träning för hundarna att se så stora maskiner arbeta o väsnas med trädfällning o kvistning o gud vet vad. Tillfälle till simträning fanns också o nu simmar Kimmen bra o går i vattnet från vilken typ av strand/kant som helst. Uppvisningen vi skulle ha för de åskådare som hade letat sig till Storåsen får hamna under kapitlet underhållning o finns att läsa i bloggen.
070620
Onsdagsträning med jaktlydnadsgruppen. Vi var endast 3 st som tränade idag. Passet började med lydnad o sen bar det av till skogen för sök/apportering av kråka, trut o kanin. Kimmen söker med fart, ibland kanske lite väl ivrigt, hittar snabbt och tvekar inte för att greppa varken fågel eller kanin. När så alla hade fått var sitt sök med vilt var det dags för sök av dummies. Det var som om Kimmen inte fattade att det var dom han skulle söka. Han letade fågel o hittade inga! Först när jag visat honom att det var dummies som skulle letas trillade poletten ner. Då gick det mycket bättre. Avslutade träningen med fika för oss tvåbeningar o vatten o vila för hundarna. Kimmen blev nog ganska snopen när vi inte åkte hem utan fortsatte dit jag 3 timmar tidigare lagt ett spår. Det gick över förväntan bra. De första 3 vinklarna var han klockren men i den 4:e ringade han och "genade" ca 4 meter. För mig som bruksspårare är det mindre lyckat men det gör tydligen inte så mycket när det är ett viltspår. Resten av spåret lullade han i sin vanliga sakta fart och blev såååå lycklig när han hittade klöven. Han bar den till bilen och fick gnaga på den hela vägen hem. Det luktade gottigott i bilen vill jag lova! Väl hemma slocknade han på köksgolvet o brydde sig inte om att Ridde var sällskapssjuk. Först när Ridde hade tryckt in en tennisboll i mungipan på honom klev han upp o lekte en stund. Snäll kille som kan roa "storebror".
070617
Tränade i grusgropen igen med entusiasterna. Lydnad o stadga stod på dagorningen idag. Lite apportering o dirigering hanns också med. Passet avslutades med ett bad o simövning. Hem för vila och mat och sedan dags för ett blodspår. Inte så långt o bara en timme gammalt men det gick så bra! Den 26:e är det dags för anlagsspår o det tror jag att han klarar galant.
070613
I kväll var vi några entusiaster som åkte till Boan igen för att träna vatten och fält. Jag blir imponerad av Kimmens mod som vanligt. Han behöver inte mitt stöd för att simma ut till fågeln längre. Båten anser han vara en kul grej som har långa pinnar på sidorna och det går bra att dra i dom tills man får tillsägelse att sluta. Andra gången han skulle sändas ut på vattnet stod jag en bit upp på stranden och han plaskade iväg med glatt humör. När han så hade greppat fågeln och vänt åter mot mig simmade han TYST! Det kan inte vara långt borta nu att han hittar rätt simteknik. Fina avlämningar o inget ruskande. Han kunde också sitta tyst o vänta när andra hundar arbetade på vattnet. Bra gjort av "lilleman"! Fältsöket gick med fart men lite tendens till gnag när det är liten fågel (kaja) men inget gnag när det är större fågel (skata o större). Fina inlevereringar som vanligt, lite bortskämd o mycket stolt blir man ju.
070608
Hundarna tränas numera samtidigt. Ridde o Kimmen får båda var med och en sitta passiv när den andra arbetar. Kimmen är tyst men det kan man inte säg om Ridde. Han blir dock bättre o bättre. Kimmen tränas för fullt nu inför kommande jaktprov. Hösten är full av dessa och vi SKA vara med på några har jag bestämt. Apportering, linjetag, sök o apportering sitter bra det vi måste träna ännu mer på är simteknik och stadga. Det löser sig...
070519
Jo, visst har vi tränat men inget skrivit om det. Jag har tränat genom att åka till Gällö och titta på jaktprov. Lärorikt. Kimmen har fått träna på passivitet (i onsdags) då stövarklubben hade träning där vi också brukar hålla till. Idag var Maimu/Dobby o jag/Kimmen och tränade fältarbete med massor av utlagda fåglar. Kimmen sköter sig fantastiskt bra, apporterar alla typer av fåglar och håller så fint tills kommandot loss kommer.
070509
I kväll på jaktlydnadskursen fick hundarna stifta bekantskap med en kanin. Alla greppade kaninen efter mer eller mindre övertalnngar (eller inga alls). Jag tycker att Kimmen var fantastiskt duktig som inte tvekade ett ögonblick utan genast tog kaninen och såg så nöjd ut. Han kunde även apportera den men gjorde en liten längre väg tillbaka till mig, ville visa alla vad han hade men kom och överlämnade den så fint. Vi tränade lydnad, stadga, närsök o inkallning genom grupp. Alla hundarna skötte sig mycket bra. Det är en bra grupp att träna med, erfarenhet varierar men alla har något att ge den övriga gruppen.
070502
Jaktlydnadskursen fortsätter. I kväll träffades vi för att träna på bl a linjetag. Bra gäng att träna med. Idéer och uppmuntran finns i mängder. Vi ska fortsätta träffas och träna på onsdagarna och ska följa ett schema med övningar. Jag känner att det är bra med veckoträffar och egen träning däremellan på "läxan". Det blir korta pass jag tränar hemmavid. Det är inte kvantitet utan kvalitet jag är ute efter. Jag har även börjat med att ha båda hundarna med mig när jag tränar hemmavid. En får sitta/ligga o vänta när jag tränar med den andra. Hittills har det fungerat bra. Stadgan finns så att det räcker för dessa övningar.
070428-29
Helgen har varit fantastisk! Goldenklubben anordnade en jaktlydnadskurs som vi deltog i. Instruktör var Camilla Hansson från Östersund. Duktig tjej som kunde visa/förklara vad som krävs i lydnad för att starta på jaktprov. Vi fick bl a träna följande; stadga, stoppsignal/tecken, apportering, linjetag, närsök och fritt följ. Andra dagen avslutades med en enklare walk up. Kimmen som naturligtvis var yngst skötte sig mycket bra. Det var skönt att bland likasinnade känna att man kunde höja ribban utan att för den skull oroa sig för ett ev misslyckande. Nu blev det inga missar - förutom sista dagen när han skulle vara uppbunden - han klarade mycket mer än matte trodde. Apportering sitter klockrent nu. Spelar ingen roll hur dummisarna ser ut, stora, små, egna, andras, nya eller gamla. Allt apporteras. Inget slarv vid avlämnande så nu jag känner mig lugn o trygg o då gör han det också. Vad vi måste träna på nu är att han ska kunna vara bunden och vara utan mig och vara tyst. Ny pipa ska inköpas för att få till en bra söksignal. Jag är så sparsam med muntliga kommandon, använder mest tecken även hemmavid, så en pipa som fungerar bra är ett måste för den fortsatta träningen på större avstånd. Kursen ska fortsätta några onsdagkvällar framöver och det ska bli så kul! Det är väl det träning ska gå ut på - att ha kul och förbättra samarbetet med sin hund, eller hur?
070424
Åkte på SSRK:s träning i Töva. Dagens ämne var stadga o sen linjetag. Kimmen var lugnare denna gång och kunde sitta fastän apporter flög runt omkring honom. Fick sedan många bra tips om hur linjetag ska tränas in. Kimmen kunde innan kvällen var slut sitta kvar o vänta medan jag gick ut o lade ner en apport och kunde även vänta tills jag "riktat in" honom för att så få det förlösande kommandot. Jag märker att jag har så tysta kommandon - går ju bra så länge jag har hans uppmärksamhet. Eller är det därför jag har hans uppmärksamhet? Det gäller att lyssna ifall matte säger nå´t. Måste nu bli bättre med träningen på avlämnande. Kimmen fuskar o släpper framför mig. Dåligt gjort av mig att jag inte korrigerat detta i tid. Lätt att glömma ovillkorligheten när det gått så lätt med apporteringen. Bra förklaring men dålig ursäkt. Bättring på gång!
070422
Tränade med gänget idag. Vi är några hundägare som träffas varje söndag o tränar. I dag var det stadga som skulle tränas i första hand. Gick ganska bra med tanke på var vi är i utbildningen. Platsliggning, sitt-stanna o inkallning gick bra för alla även det. Vi kunde inte hålla oss från att göra ett sök o utnyttja den fantastiska vind som delgavs oss hela träningen. Det är otroligt att se att Kimmen (o alla de andra hundarna också) slår tvärstopp vid söken när doften kommer in i nosen o genast dyker rätt på apporten. Är jättenöjd med dagens övningar. Längtar till jaktlydnadskursen som ska vara till helgen.
070417
Så har man då varit på den första, och om andra får bestämma sista, träningen med SSRK. Klubben har några eldsjälar som gång på gång kommer med bra initiativ och har orken att anordna bra evenemang för klubbens medlemmar. Men naturligtvis ska det finnas någon (ingen av arrangörerna) som måste få ur sig sin frustration, över vad vet jag inte, och då fanns jag i vägen för den.
Samling 18.30 och till allas glädje kom det ca 20 ekipage. Vi delades in i 3 grupper som skulle rotera på olika stationer. Kvällens teman var stadga och markeringar. Övningarna började med lite lydnad och en inkallning. Kimmen som inte varit med de ”stora elefanterna” förut var lite okoncentrerad men skötte sig i mina ögon rätt bra ändå, han är inte ens 7 månader. Sedan skulle vi ta itu med markeringsövningar. Kimmen fick börja men eftersom han har minne som en guldfisk hittade han inte genast apporten och fick ett nytt försök som gick något bättre. Inlevereringen var inte som den brukar utan jag fick springa o ropa för att stå mig i konkurrensen med de roliga hundarna. Det får man ta eftersom han inte på långa vägar är färdig för jaktprov.
Sen kom det tråkiga med kvällen. Jag frågade en av de som anordnad kvällens övningar bl a om jag/hunden var på fel nivå för dessa övningar. Jag hade på känn att kommentarer hade fällts bakom min rygg och ville veta om de kunde sägas till mitt ansikte. Efter en stunds tuggande - fullträff! Förmodligen kände sig en av de övriga i gruppen lite trängd för då kom den…Jag fick mig en utskällning av en äldre kvinna! Sådana som jag var det värsta hon visste, jag kunde inte ta instruktioner m m, sa tanten! (Jag tror mig kunna det om jag får höra dom men inte de som viskas bakom min rygg). Min hund störde eftersom han inte var tyst o s v.
Vanligtvis brukar jag inte bry mig om vad futtiga människor häver ur sig men det här var nog en av de värsta jag råkat ut för. Jag trodde det var träning och inte tävling vi höll på med. Naturligtvis avbröt jag träningen eftersom jag aldrig tränar när jag är i affekt. Träning ska vara roligt för både hunden o mig. Undrar just hur roligt tantens hund har det? Vad var det egentligen som var fel? Var det att jag hade en Golden? Eller att han är arbetsvillig? Eller att han är för ung? Eller att jag vågar försöka fastän vi inte är så långt komna i träning? Eller framtida konkurrens? Ja, det lär jag aldrig få svar på. Tanten berättade i början av kvällen att de träningar hon varit med på alltid minskade i deltagarantal. Nu vet jag varför…
070413
Kimmen har idag fått gå sitt första blodspår! Kort, enkelt o med öppen vinkel. Han gillade blodet och kom till slut på vad han skulle göra. Jag tyckte att han gick för sakta men man får inte jämföra viltspår med bruksspår... Allt gick bra enligt min bror Hans som är viltspårdomare och var den som höll koll på oss. Klöven var en kul grej att bära på tyckte Kimmen. Efter spåret tränade vi ett enkelt sök som gick bra (som vanligt - lite mallig är man ju) och sen var det dags för bus o lek med Ridde o klöv,
070412
Tränade lite på fältsök. Kimmen fick se på när två apporter lades ut av lillmatte Anna. En (tung, gjord av järnstänger omlindad med wetbed) 10 meter fram och 5 meter åt vänster och den andra 25 meter rakt fram. Korta avstånd jag vet, men det är bara andra gången vi försöker oss på detta. Efter en kort stunds väntan sände jag ut Kimmen som med full fart hämtade in apport nr 2 och levererade in i full galopp. Andra sändandet gick även det med full fart men han hade glömt var den låg så han fick göra (fina) slag och hittade apporten mycket snabbt. Samma fina inleverering till mattes glädje! Avslutade den träningen och vände hemåt. På hemvägen droppade jag en apport, gick ca 40 m, vände om och sände med kommandot "ut". Klockrent igen!!! Vad ska det bli av det här?!? Spricker snart av glädje o stolthet!!! Se upp på jaktproven - nu är vi på gång.
070409
Tränade lite fältsök hemmavid på ett kalhygge som är som kalhyggen brukar vara - risigt o stubbigt o knöligt - tillsammans med Maimu o Dobby (Riddes kullbror). Dobby fick börja och Kimmen fick prova på att sitta bunden vid ett träd. Det gillade han inte alls den första minuten men hans stabila psyke kom strax på att det är bara att "gilla läget" så han satte sig ner och tystnade. När det sen blev Kimmens tur att söka hade vi lagt ut 2 dummisar och en fågel. Minne som en guldfisk gjorde att han tog (naturligtvis) den senast utlagda först och levererade in den ganska hyfsat. Sen fick han syn på Dobby och måste fram o hälsa... Efter lite påminnelse om vad han skulle göra började han söka i ett mycket fint mönster. Stolt som en tupp hittade han sedan en dummie till och eftersom (eller trots att?) jag tjoade som en galning blev inleveransen mycket bra och efter en stunds kel tog jag apporten och sände ut på nytt. Han blev nästan lika glad som jag när han hittade fågeln och levererade fint. Jag hoppas så att jag kan förvalta den medfödda talang han har. Sista helgen denna månad ska vi på jaktlydnadskurs. Det ska bli kul att få lite nya uppslag.
070408
Idag tränade vi i den sk grusgropen på Östanåslätten. Det är en ridanläggning som Goldenklubben fått låna på söndagarna. Bra plats, långt från väg, stora ytor och varierande marker. Träningen började som vanligt med lite lydnad. Platsliggning går bra nu fast jag står mycket nära än så länge. Linförighet går också bra men ännu är det en bit kvar till fritt följ. Sitt stanna går som en dans - jag är förvånad över hur fort Kimmen lär sig. Vi tränade sedan på passivitet, linjetag, sök och apportering av fågel. Kimmen har inget emot att ta stora fåglar konstaterade vi idag. Britt-Inger hade med sig en jättepippi som Kimmen fick för att han är så fin! Kimmen måste ha sitt huvud rakt uppåt för att inte vingarna skulle ta i marken men han lär sig snart att ta ett grepp som hindrar vingarna från sådana utflykter. Jag ser fram emot nästa träning!/Åsa
| 